De flesta känner till att tunntarmen har den livsavgörande uppgiften att ta upp näringen från maten du ätit. Vad många däremot inte vet är att tunntarmen också är immunförsvarets centrum och att miljön där kan orsaka symtom i helt andra delar av kroppen.

På senare år har vi vunnit mycket ny kunskap om tunntarmen. Den utgör huvuddelen av tarmen som har den livsavgörande uppgiften att ta upp näringen från maten du ätit. Tunntarmen är också immunförsvarets centrum. Det finns endast ett mindre antal bakterier i tunntarmen och deras roll är framförallt att fungera som ett skydd mot kolonisering av fientliga bakterier. Om mängden bakterier i tunntarmen ökar beror det ofta på inflammation i tarmväggen.

Tarmväggen är veckad och tittar man i mikroskop ser man hundratals fingerliknande utskott som kallas tarmludd eller villi. Dessa består i sin tur av ett tunt lager tarmceller, eller enterocyter. Tarmväggen uppgår till en yta om cirka 30—40 kvadratmeter.1 I varje villi finns lymfkärl och blodkärl och här förs den nedbrutna maten vidare till blodet. Sockerarter och aminosyror tas upp av blodet och fett transporteras av lymfan. Lymfkärlen transporterar också immunförsvarets immunceller (vita blodkroppar) som patrullerar varje villi i hela tunntarmen.

TUNNTARMENS VÄGG - BARRIÄR ELLER LÄCKAGE?

Tarmväggens celler är kopplade till varandra med länkar av proteiner som kallas täta fogar (tight junctions). Detta band av celler blir till en sammanhållen matta vilket gör tarmväggen ogenomsläpplig för vätska, större molekyler, joner och bakterier. Ibland har tarmväggen behov av att öppna sig och därför är de täta fogarna inte helt fasta. De täta fogarna påverkas av en mängd signaler från ditt nervsystem, dina hormoner och ditt immunförsvar. Det är detta som kallas för barriärfunktionen. Barriärfunktionen skyddas av flera faktorer, som exempelvis hälsosamma bakterier i tarmen. Vissa bakterier har en stabiliserande effekt på tarmen medan andra har en effekt på just barriärfunktionen.

Tarmväggen fungerar således som en selektiv barriär, som ser till att skilja mellan de ämnen som får komma in i kroppen och de ämnen som inte får det. Tunntarmens celler måste kunna skilja mellan fettsyror, mineraler, aminosyror och kolhydrater för att kunna absorbera dem. Samtidigt måste den hålla bakterier, miljögifter, tungmetaller och osmältbara delar av kosten utanför.

Systemet kan dock luras. Det innebär att stress, allergier, intoleranser, bakterier, alkohol, antibiotika och näringsbrist kan bryta upp de täta fogarna och bidra till läckande tarm (intestinal permeabilitet eller ökad genomsläpplighet). När detta sker uppstår en aktivering av immunförsvaret, vilket i sin tur kan leda till inflammation och en lång rad symtom.

ORSAKER TILL LÄCKANDE TARM

Läckande tarm kan ha många bakomliggande orsaker. De vanligaste orsakerna har med din kost, livsstil och livsmiljö att göra och går därmed att göra något åt.

Kost som innehåller biologiskt aktiva proteiner kan åstadkomma irritation i tarmen, bidra till läckande tarm och aktivera immunförsvaret. Exempel på sådana livsmedelsgrupper är spannmål, baljväxter och potatisväxter, vilka innehåller lektiner som är en grupp proteiner som binder till tarmväggen. Läkemedel kan också orsaka läckande tarm. Både inom AIP (autoimmun kost) och paleokost reduceras mängden lektiner och detta är en av orsakerna till att kostuppläggen effektivt bidrar till att läka en läckande tarm.
Allergier och intoleranser mot födoämnen kan uppstå som en konsekvens av läckande tarm, men reaktioner mot livsmedel kan omvänt också ge upphov till läckande tarm genom immunaktivering eller dysbios. Inom paleokost elimineras vanliga allergen som mejeri, ägg och gluten och i AIP-kost elimineras även allergen som ägg och nötter. I återintroduktionsfasen av AIP testar man genom provokationstest om man får en reaktion mot dessa livsmedel eller inte.
Stress och sömnbrist påverkar tarmen. Läckande tarm kan uppkomma som en konsekvens av dessa livsstilsfaktorer.
Infektioner eller parasiter kan orsaka läckande tarm. Tarmväggen har en mängd potentiella fiender som kan skada den, exempelvis gifter som produceras av bakterier. Vissa bakterier som kolerabakterien har utvecklat strategier för att manipulera tarmbarriären och skada tarmen. Diarré gör att bakterien sprids.

KONSEKVENSER AV LÄCKANDE TARM

Ofta föregås en läckande tarm av att det uppstår en lokal inflammation i tarmväggen, som ger upphov till funktionella nedsättningar i tarmen, som exempelvis minskad produktion av enzymer och bristande näringsupptag.

Aktivering av immunförsvaret: När partiklar från mat och bakterier tar sig igenom en läckande tarmvägg sker en aktivering av immunförsvaret. Specialiserade immunceller börjar jobba med att hitta främmande strukturer i matproteinerna, vilket ger upphov till allergier, intoleranser och inflammation. På grund av den stress som tarmväggen utsätts för riskerar den att sluta producera funktionella enzymer som bryter ner exempelvis sockerarter och histamin. Såväl laktos (mjölksocker) som fruktos (fruktsocker) bryts normalt ner i tarmväggen. Därför är känslighet mot socker och mjölksocker en varningsflagg som kan tyda på läckande tarm. Även bakterier och virus tar sig in i kroppen och kan härma kroppsegna protein, bidra till felaktig aktivering av autoimmuna cellinjer och vara en väg in för virus och andra patogen som kan driva autoimmunitet.
Translokering av bakterier: Att bakterier tar sig ut i kroppen brukar kallas för translokering av bakterier. Detta orsakar i sig inflammation och aktivering av immunförsvaret. Många bakterier har under årtusenden utvecklat strategier för att kamouflera sig och inte synas i kroppen. Det gör de genom att efterlikna mänskliga proteiner vilket kallas molekylär mimikry. När immunförsvaret sätts på högvarv finns det en stor risk att immunförsvaret förväxlar kroppsegna vävnader med externa angripare, vilket leder till en autoimmun reaktion. Ännu en orsak till att immunförsvaret reagerar kraftigt på bakterierna är att deras cellväggar innehåller molekyler som kallas LPS (lipopolysackarider). Det finns receptorer för LPS på nästan alla celltyper i kroppen, vilket gör att LPS lätt försätter immunförsvaret i stridsläge. Det skapas alltså en miljö i magen som bidrar till oavsiktlig aktivering av autoimmuna cellinjer, vilket kallas för åskådareffekten.
Näringsbrister: Enterocyternas arbete kräver struktur. Om de ska kunna transportera näring från tarminnehållet till blodet behöver de vara kopplade till varandra. Det betyder att en läckande tarm leder till försämrat näringsupptag och näringsbrist av essentiella näringsämnen. Enterocyterna har till uppgift att ta upp elektrolyter (som natrium och kalcium) och mineraler (som magnesium, järn, zink och koppar), men också vatten, kolhydrater, aminosyror, peptider, fetter och vitamin B12. När upptag av näring inte sker effektivt drabbas kroppen lätt av näringsbrister. Detta bidrar ytterligare till att försvaga immunförsvarets möjlighet till självreglering, eftersom flera näringsämnen är avgörande för att reglerande immunceller (T-celler) ska fungera normalt. Brist på exempelvis zink, magnesium och B-vitaminer fördjupar därför den autoimmuna processen och sluter den destruktiva cirkeln. Av denna anledning räcker det inte med att äta en näringstät kost eller kosttillskott, man måste också läka tarmen så att upptaget av näring återgår till det normala.

Det räcker inte att äta en näringstät kost, du måste också läka tarmen så att upptaget av näring återgår till det normala.

Livsmedel och kosttillskott som motverkar läckande tarm

Probiotika: Flera studier har visat att läckande tarm kan förbättras av probiotika. Det förklaras av att probiotika kan förbättra den mikrobiologiska miljön i tunntarmen. Probiotika finns exempelvis i syrade grönsaker som surkål. Detta rekommenderar vi först efter cirka 30 dagar med en läkande kost som AIP. Det går också att inta probiotika genom kosttillskott. Läs mer här om hur du hittar rätt probiotika-tillskott för dig.

Kollagen: Innehåller aminosyror som hjälper tarmväggen till mer effektiv läkning. En lång rad studier visar att effekten är god. Kollagen finns exempelvis i benbuljong eller som kosttillskott.

Glutamin är en aminosyra som hjälper effektiv läkning. Den ingår också i kollagen och således i benbuljong men finns i tillskott kosttillskott i högre koncentration.

Zink: En lång rad studier visar att zinkbrist lätt uppstår lokalt vid läckande tarm. Kosttillskott med zink kan lindra det akuta tillståndet, men är inget vi rekommenderar att man äter långsiktigt. Det länkade tillskottet innehåller också magnesium vilket inte är en nackdel. Zink finns naturligt i exempelvis lever. Laga gärna egen leverpastej.

På sidan Vi rekommenderar hittar du länkar till de kosttillskott vi rekommenderar.

LÄCKANDE TARM OCH AUTOIMMUN SJUKDOM

I början av 2000-talet formulerade den prisbelönte läkaren och celiaki-forskaren Alessio Fasano för första gången en hypotes kring uppkomst och lindring av autoimmun sjukdom. Hypotesen går ut på att man, genom att återupprätta tarmens barriärfunktion, kan påverka och kanske bryta den process som leder till autoimmun sjukdom.2 Detta är egentligen inte så konstigt. Om tarmväggen inte sluter sig som den ska läcker delar av maten vi äter igenom, ibland tillsammans med bakterier, vilket leder till en aktivering av immunförsvaret. Detta ger i sin tur upphov till allergier, intoleranser och autoimmun sjukdom.

”Den autoimmuna processen kan avbrytas om samspelet mellan gener och miljömässiga trigger faktorer avbryts genom att tarmens barriärfunktion återupprättas.”

Alessio Fasano, läkare och forskare

En lång rad studier har gjorts där man tittat på läckande tarm vid autoimmun sjukdom. Vi har gjort en omfattande genomgång av dessa studier och inte kunnat hitta en enda studie av en autoimmun sjukdom där man inte också funnit läckande tarm. Följande autoimmuna sjukdomar uppvisar läckande tarm:

Hypotyreos
Multipel skleros
Psoriasis
Crohns och ulcerös kolit
Celiaki
Typ 1-diabetes
Autoimmun hepatit
Behçet’s syndrom
Systemisk lupus erythematosus (SLE)
Ankyloserande spondylit (AS).

Det kan tyckas självklart att celiaki och ulcerös kolit, som båda är mag-tarmsjukdomar, har koppling till försämrad maghälsa, men de andra sjukdomarna manifesteras i helt andra delar av kroppen. Dessutom har läckande tarm uppvisats vid exempelvis eksem och IBS.

SAMMANFATTNING

- Zink, kollagen, glutamin och probiotika kan bidra till att motverka läckande tarm.
- Den största delen av ditt immunförsvar sitter i magen och när du förbättrar din maghälsa förbättrar du också din immunhälsa.
- Tunntarmen är centrum för immunförsvarets reglering . Negativ påverkan på tarmen kan sätta ditt immunförsvar ur balans .
- Vid samtliga autoimmuna sjukdomar som studerats har man funnit läckande tarm, eller en ökad genomsläpplighet i tarmen . Det begrepp som används inom forskningen är intestinal permeabilitet.
- Läckande tarm kan orsakas av en rad miljöfaktorer som kost, stress, sömnbrist, dysbios, infektioner och gifter.
- Bristande maghälsa kan bidra till autoimmun sjukdom, födoämnesallergier, intoleranser, kognitiva symtom, hormonella obalanser, hudsymtom och övervikt.

Referenser

1 Helander, Herbert F., and Lars Fändriks. ”Surface area of the digestive tract–revisited.” Scandinavian journal of gastroenterology 49.6 (2014): 681-689.

2 Fasano, Alessio, and Terez Shea-Donohue. ”Mechanisms of disease: the role of intestinal barrier function in the pathogenesis of gastrointestinal autoimmune diseases.” Nature Reviews Gastroenterology and Hepatology 2.9 (2005): 416.

Vill du veta mer?

Läs då boken som texten är hämtad ifrån: Autoimmun handbok – för dig med inflammation, magbesvär, allergi eller autoimmun sjukdom (av Karl Hultén och Anna-Maria Norman, 2019).