Probiotika, dvs levande mikroorganismer, kan vi få i oss genom kosttillskott eller syrade livsmedel. Vi går i detta podcast-avsnitt (samt i blogginlägget) igenom vad forskningen har visat gällande den roll probiotika kan ha på maghälsa och immunförsvar. Vi ger också konkreta tips på hur du kan prova dig fram till en kombination av probiotika-kosttillskott som passar dig.
Lyssna genom att prenumerera gratis på podden Paleoteket i din podcast-app. Klicka då här. Du kan också lyssna här nedan (klicka på ”listen in browser” om du lyssnar på mobilen).
Vilken roll har probiotika?
Probiotika, dvs levande mikroorganismer, kan vi få i oss genom kosttillskott eller syrade livsmedel. Probiotika har visat sig kunnat bidra med en mängd olika symtom-lindrande och stabiliserande effekter på maghälsa (främst tunntarmen) och immunförsvar. Detta hänger samman med att levande bakterier och svampar på ett naturligt sätt påbörjar biologisk krigföring mot konkurrerande bakterier, som kan orsaka olika former av obalans i tarmfloran. Ett antal olika probiotika har visat sig vara effektiva vid en mängd autoimmuna tillstånd och magbesvär; IBS, diarré, förstoppning, Crohns, ulcerös kolit, MS, reumatism och många fler.Men det betyder inte att alla typer av probiotika alltid hjälper alla individer. Studier kan bara visa på sannolikheter och vi vet att det finns en stor chans att du kan få ut positiva effekter av användande av probiotika, men oönskade effekter kan fortfarande inträffa. Men kliniska studier kan inte förutspå hur en viss probiotika kommer att fungera för en viss individ. Det måste du själv prova dig fram till.
Tre kategorier av probiotika
Baserat på den tillgängliga forskningen kring maghälsa, autoimmun sjukdom och probiotika kan man kategorisera probiotika till tre huvudgrupper: laktobaciller och bifidobakterier (i kombination), S. Boulardi och Jordbaserade bakterier. Beroende på sammansättningen av din tarmflora kan det vara så att du i inledningsskedet mår bättre av någon av dessa grupper. Rent praktiskt rekommenderar vi att du stegvis provar dig fram till vilken av dessa grupper du mår bra av. Du börjar med ett kosttillskott som innehåller den första kategorin och tar den i tre dagar för att kontrollera att den inte ger dig några negativa effekter. Om du är känslig och märker en reaktion är det bra om du ändå kan fortsätta med denna probiotika i åtminstone en vecka, för att se om reaktionen går över. När du hittar en grupp probiotika som fungerar för dig (antingen genom att den ger positiv effekt, eller att du inte märker något alls) så fortsätter du med den och lägger sedan till ytterligare en grupp. De grupper du behåller fortsätter du alltså med parallellt.
De tre grupperna är:
Grupp 1: Laktobaciller och bifidobakterier i kombination. Det är det mest studerade upplägget i kliniska sammanhang. Därför finns det också ett brett vetenskapligt stöd för denna typ av probiotika. Det finns också ett stort utbud av kosttillskott med denna blandning. Exempel på kosttillskott som innehåller denna kombination är:
Grupp 2: S. Boulardi är en probiotisk jästsvamp, som har uppvisat god symtom-lindring vid en rad autoimmuna tillstånd.
Grupp 3: Jordbaserade organismer. De är lovande men inte lika väl studerade. För IBS har de visat god effekt, men vi väntar fortfarande på fler studier av dess effekter. Denna grupp lägger vi därför sist. Den har inte testats kliniskt på autoimmuna tillstånd, och vi kan därför inte utvärdera dess effekt i dagsläget.
I podcast-avsnittet nämns också E. coli Nissle, men denna kan vara svår att få tag på.
Vi rekommenderar:
Det är inte helt enkelt att hitta rätt i djungeln av kosttillskott. Vi presenterar därför här några exempel på olika märken av kosttillskott, som innehåller de tre grupperna av probiotika som nämns ovan. Premium-alternativen vi presenterar är lite dyrare alternativ, som är fria från allergen. Kan vara nödvändigt för känsliga personer men de flesta är inte så känsliga att dessa är nödvändiga. Det finns även bra budgetalternativ som innehåller vissa allergen i små mängder. Oftast protein från soja, mjölk eller ris. Våra rekommendationer nedan innehåller sponsrade länkar. Genom att köpa genom dem stödjer du vårt arbete.
Grupp 1: Laktobaciller och bifidobakterier
Laktobaciller och bifidobakterier i kombination. Det är det mest studerade upplägget i kliniska sammanhang. Därför finns det också ett brett vetenskapligt stöd för denna typ av probiotika. Det finns också ett stort utbud av kosttillskott med denna blandning. Exempel på kosttillskott som innehåller denna kombination är:
Premiumalternativ 1: Flora 20-14 Ultra Strength Probiotika
Special-alternativ: Probi Mage (innehåller bara en stam som är nära besläktad med den bakterie som finns i surkål. Kan därför testas innan surkål för att se om bakterien där hjälper)
Budgetalternativ 1: LactoVitalis Pro
Budgetalternativ 2: Probioplex
Probiotika vid histaminintolerans: HistaminX från Seeking Health eller GutPro
Grupp 2: Saccharomyces boulardii
S. Boulardi är en probiotisk jästsvamp, som har uppvisat god symtom-lindring vid en rad autoimmuna tillstånd. Tar du immunhämmande läkemedel bör du stämma av intaget med din läkare innan du börjar.
Premiumalternativ: Precosa
Grupp 3: Jordbaserade organismer
Jordbaserade organismer. De är lovande men inte lika väl studerade. För IBS har de visat god effekt, men vi väntar fortfarande på fler studier av dess effekter. Denna grupp lägger vi därför sist. Den har inte testats kliniskt på autoimmuna tillstånd, och vi kan därför inte utvärdera dess effekt i dagsläget.
Premiumalternativ: Sunwarrior Soil-Based Organisms
Budgetalternativ saknas.
Att börja med probiotika
När du börjar med probiotika som kosttillskott, rekommenderar vi dig att börja med en låg dos. Ta gärna en mycket liten mängd först, som en halv kapsel tillsammans med mat. Under den första veckan trappar du sedan upp till den föreskrivna dagliga dosen som anges på förpackningen. Vissa kosttillskott ska tas tillsammans med mat och andra på tom mage. Se till att följa angivelserna på förpackningen.
Kombinera flera grupper för bästa effekt
När du har prövat dig fram till vilka probiotika du tolererar och vilka du reagerar negativt på fortsätter du med samtliga grupper som visat sig fungera bra för dig. De ska alltså antingen ha gett positiv eller neutral effekt. Om du reagerat negativt i början, men att reaktionen lagt sig inom en vecka, fortsätter du med även denna. Om du konsekvent reagerar negativt på en probiotika, är det sannolikt att du inte kommer att tolerera andra probiotika inom den gruppen. Det är alltså bättre att testa en annan grupp, än att gång på gång testa nya probiotika inom samma grupp. Om du får negativa symtom av alla tre kategorier, kan man överge probiotika för en tid, eftersom chanserna är så små att andra ska ge bättre resultat.
