Elimineringskost är i många fall ett effektivt sätt att snabbt minska inflammation, hjärndimma och diffusa symtom. Det beror på ett nära samband mellan reaktioner mot livsmedel och inflammatoriska processer. Efter eliminering (uteslutning) av livsmedel kommer återintroduktioner där du testar ett livsmedel i taget och slutligen landar du i en individanpassad kost.

Denna text är baserad på innehåll ur Autoimmun handbok – för dig med inflammation, magbesvär, allergi eller autoimmun sjukdom med några mindre tillägg från Mat och symtomdagbok. Båda böckerna är skrivna av (av Karl Hultén och Anna-Maria Norman, 2019),

Allergier och intoleranser drabbar 30 procent av Sveriges befolkning. Att allergier uppstår är ett tecken i sig på bristande immunhälsa och det finns ett nära samspel mellan reaktioner mot livsmedel och diffusa symtom i andra delar av kroppen. Att identifiera dina intoleranser eller allergier och finna din individanpassade läkande kost är därför den bästa investeringen i tid och arbete du kan göra.

Så hänger överkänsligheter och inflammationssymtom ihop

När du har en autoimmun sjukdom eller andra symtom av inflammation och får en överkänslighetsreaktion mot ett livsmedel leder det till minst två oönskade konsekvenser:

  1. Immunförsvaret aktiveras ytterligare vilket gör att inflammationen i kroppen ökar och att autoimmuna symtom riskerar att försämras.
  2. Risken för nya autoimmuna reaktioner ökar eftersom alla de proteiner som rör sig genom tarmväggen när den läcker sannolikt liknar proteiner du bär i någon del av din kropp.

När du äter något du är överkänslig mot uppstår en lokal irritation och inflammation i tarmslemhinnan. Detta bidrar till läckande tarm, vilket gör att immunförsvaret kommer i kontakt med osmälta matpartiklar och levande och döda bakterier. Immunförsvaret startar då ett krig mot de främmande proteinerna. Eftersom många bakterieprotein och matprotein liknar proteiner i din kropp sätts en signalering igång, som leder till att autoreaktiva B- och T-celler aktiveras.

Att vissa livsmedel kan dra igång autoimmuna reaktioner har varit känt länge, men sambanden har varit begränsade till specifika autoimmuna sjukdomar. Under lång tid har man använt specialkost vid exempelvis tarmsjukdomen celiaki (glutenintolerans), inflammation av matstrupen (eosinofil esofagit) (1) och hudsjukdomen dermatitis herpetiformis (2) . Det är först under de senaste åren det har gjorts studier på kost som behandling vid andra autoimmuna tillstånd, som de inflammatoriska tarmsjukdomarna (ulcerös kolit och Crohns) (3),  multipel skleros (MS) (4) och hypotyreos (5) och resultaten är imponerande. En studie från 2018 visade dessutom att MS-patienter med kända födoämnesintoleranser hade betydligt fler skov (6) och värre symtom än patienter som inte hade några kända födoämnesintoleranser.

Elimineringskost och symtomlindring

Inom den reguljära sjukvården används i dag flera diagnosverktyg för att identifiera överkänslighet. Några exempel är blodprov, pricktest eller elimineringskost med påföljande provokationstest. Det tycks råda konsensus inom professionen om att eliminering och provokationstest är ett fungerande sätt att identifiera överkänslighet. Vi är dessutom övertygade om att detta är den säkraste och mest effektiva vägen för att identifiera ett brett spann av födoämnesöverkänslighet. Detta har att göra med att blodprov endast ger svar på en mindre andel av möjliga reaktioner.

Elimineringsmetodik är grunden för AIP, autoimmun kost. I läkningsfasen utesluts de livsmedel som har högst risk att bidra till en överkänslighetsreaktion. I återintroduktionsfasen genomförs provokationstester med ett livsmedel i taget. Du identifierar då hur du reagerar på ett visst livsmedel och om livsmedlet kan introduceras igen eller inte.

En viktig sak att komma ihåg i återintroduktionsfasen, när du ska försöka identifiera vilka livsmedel du är överkänslig mot, är att det finns både snabba och långsamma reaktioner. Om du har en snabb allergi vet du troligen redan om det. De långsamma reaktionerna kan dröja i upp till tre dagar och det är viktigt att man är uppmärksam på eventuella symtom inom detta tidsspann.

Det finns flera olika sätt att börja med elimineringskost. AIP är ett sätt men du kan också välja att starta lite mjukare om du vill. Vi bekriver flera sätt i boken Autoimmun handbok.

Så kan du börja med elimineringskost för att hitta dina känsligheter

Vi är alla olika när det gäller gener, mikrobiom och immunförsvar. Det betyder att olika grad av elimineringskost kan behövas för olika personer. Ett fåtal kan behöva gå hela vägen till mer omfattande elimineringskost-upplägg, medan ett annat fåtal klarar sig med uteslutning av några få misstänkta livsmedel som mejeri, gluten och/eller ägg för att få resultat. De flesta hamnar någonstans i mitten vilket är anledningen till att AIP är en så lämplig startpunkt. Det brukar också spara tid. En viktig aspekt av de mer restriktiva formerna av elimineringskost är att de endast pågår under en begränsad period och att kosten sedan breddas.

  1. Eliminering av vissa utvalda livsmedel exempelvis mejeri, gluten eller ägg.
  2. AIP (autoimmun kost, autoimmuna protokollet), en kost som tar bort tarmirriterande livsmedel som spannmål, baljväxter och potatisväxter och vanliga allergen som exempelvis mejeriprodukter, ägg och nötter samt kaffe, alkohol, socker och livsmedelstillsatser.
  3. Låg-FODMAP brukar rekommenderas till personer med IBS (irriterad tarm) och utesluter fermenterbara kolhydrater. FODMAP står för ”Fermenterbara Oligo- Di-, Monosackarider och Polyoler. Dessa kolhydrater kan fermenteras av bakterier i tunntarmen.
  4. Låg-oxalatkost: Oxalsyra (dess salt kallas oxalat) finns i många växter, exempelvis i spenat, rödbetor och rabarber och bryts i rimlig mängd ner av bakterier i din tjocktarm. En stor del av oxalsyran försvinner vid tillagning. Vissa individer är överkänsliga mot oxalat.
  5. GAPS (Guts and psychology syndrome) är ett kostupplägg är specifikt framtaget till barn med neuropsykiatriska diagnoser, men fungerar också bra för andra personer som vill läka tarmen. En stegvis process ingår i metoden och benbuljong är en viktig del.
  6. Låg-histaminkost är avsedd för de som har nedsatt förmåga att bryta ner biogena aminer. Exempelvis utesluts lagrade livsmedel och alla proteinrika livsmedel bör helst tillagas direkt från fryst.
  7. Elimineringskost utifrån ett födoämnesintoleranstest, IgG-test.
  8. Karnivorkost (endast animalier). Här elimineras alla antinutrienter som finns i livsmedel från växtriket.

Bara laktosfritt eller glutenfritt duger inte

Det är möjligt att vara känslig på flera sätt mot ett och samma livsmedel. Det går exempelvis att få en allergisk reaktion på en proteindel av livsmedlet och en icke-allergisk reaktion på en sockerdel på grund av en låg enzymproduktion. Här exemplifierar vi detta genom att presentera olika överkänslighet mot vete och mjölk.

Veteallergi är en IgE-medierad allergi mot veteprotein. Celiaki (glutenintolerans) är en fördröjd cellmedierad allergi mot gluten. Det är också möjligt att vara överkänslig mot kolhydraterna i form av FODMAP-känslighet eller andra proteiner i vete i form av cellmedierad immunitet eller IgE-medierad allergi.
Vid överkänslighet mot mjölk och mejeriprodukter är det inte ovanligt att flera mekanismer förekommer parallellt, exempelvis laktosintolerans och allergi mot mjölkprotein. Allergi mot mjölk kan rent immunologiskt också se ut på olika sätt med allergiframkallande T-celler, IgG-antikroppar eller snabb IgE-medierad allergi. Laktosintolerans innebär i förlängningen att du, om du inte undviker laktos, får ökad tarminflammation eftersom icke nedbrutet socker i tarmen irriterar tarmväggen. Detta kan leda vidare till dysbios.

Kan överkänsligheter försvinna med tiden?

I läkningsfasen av AIP utesluts en lång rad livsmedel som det är vanligt att vara allergisk eller intolerant emot. Genom återintroduktioner tar du reda på vilka livsmedel just du reagerar mot. Vissa av dessa livsmedel kan du behöva utesluta även på längre sikt, men det finns också överkänslighet som kan försvinna i takt med att du stärker din maghälsa och lugnar ditt immunförsvar. Det är mekanismen bakom födoämnesöverkänsligheten som avgör prognosen för hur vanligt det är att känsligheten försvinner.

  • Enzymatisk födoämnesintolerans som laktosintolerans och fruktos- malabsorption beror oftast på en funktionsnedsättning i tarmen orsakad av tarminflammation eller dysbios. Dessa intoleranser blir ofta bättre i takt med att maghälsan förbättras.
  • FODMAP-intolerans innebär att du får symtom från magen när du äter fermenterbara kolhydrater i gruppen FODMAPs (exempelvis fruktos och laktos). Detta går i de flesta fall att bli helt fri från genom metoden i Autoimmun handbok. Tillämpa särskilt verktygen i del 4 för bästa resultat.
  • Histaminintolerans kan bero på förekomst av bakterier i tunntarmen. När vi läker tarmen och samtidigt begränsar FODMAPs göds inte bakterierna vilket kan minska symtomen. Blir man inte av med symtomen med hjälp av AIP finns möjligheten att utesluta alla livsmedel som innehåller mycket FODMAPs. Probiotika kan också vara ett kraftfullt verktyg särskilt i kombination med begränsning av histaminrika livsmedel.
  • Överkänslighet mot biologiskt aktiva ämnen i exempelvis tomat, torkade baljväxter, spannmål och pseudospannmål kan i vissa fall bli bättre. Vi rekommenderar trots detta inte dessa livsmedel som en del av en daglig kost, eftersom symtom kan komma smygan- de tillbaka om man äter dessa livs- medel ofta. Ibland blir kombinationen av flera biologiskt aktiva livsmedel för mycket för tarm och immunförsvar.
  • Vid snabb IgE-medierad snabb allergi mot exempelvis nötter ska du inte pröva att återintroducera livsmedel på egen hand. Det görs alltid i samverkan med läkare.

Sammanfattning

  1. Det bästa sättet att identifiera allergier och intoleranser är systematiska självexperiment där du lär känna din egen kropps reaktioner
  2. Överkänslighetsreaktioner på livsmedel kan aktivera immunförsvaret och försämra symtomen av autoimmun sjukdom . Undvik därför livsmedel du är känslig mot för att minimera dina symtom .
  3. Försenad överkänslighetsreaktioner på livsmedel är vanligast, men samtidigt är dessa de svåraste reaktionerna att upptäcka
  4. Överkänslighetsreaktioner på vissa livsmedel ger information om din maghälsa . Intolerans mot laktos, fermenterbara kolhydrater och biogena aminer kan till exempel vara tecken på en stressad tarm som inte kan utföra sitt arbete .
  5. Det är möjligt att med tiden bli mindre känslig för olika livsmedel, då du har förbättrat din maghälsa och lugnat ditt immunförsvar .
  6. Blodprov som mäter IgG-antikroppar kan ge indikationer på läckande tarm, men kan inte avslöja större delen av möjlig födoämnesöverkänslighet .
  7. Det finns inga prover du kan ta för att identifiera samtliga allergier och intoleranser . Vad som krävs är i stället systematiska självexperiment där du lär känna din egen kropps reaktioner.
  8. Tanken med en elimineringskost är att du ska äta så under en begränsad period för att sedan bredda kosten och endast utesluta sådant du reagerar på. Du landar tillslut i en individanpassad kost, som passar just dig.
  9. När du genomför en elimineringskost är det väldigt användbart att föra mat och symtomdagbok. Du kan använda en vanlig skrivbok där du skriver ner vad du äter och hur du mår varje dag. Du kan också använda den mat och symtomdagbok som vi har tagit fram.