Vegetarianer och veganer lider mer av depression, ångest och relaterade tillstånd. De känner sig också mer nedstämda och har mer självskadebeteenden. Det visar en systematisk genomgång (1) av forskningsläget som publicerades i april 2020. Frågan är varför vegetarianer mår sämre?

Lyssna på podden

Lyssna direkt i spelaren eller prenumerera på Paleoteket i din podcast-app (sök på Paleoteket och välj ”prenumerera”). Här kan du läsa mer om HUR du gör för att lyssna på podden i olika plattformar.

Studien omfattade 160 257 deltagare från 18 observationsstudier från olika delar av världen. Målet var att undersöka just sambandet mellan vegetarianism och depression, ångest och annan mental ohälsa. Elva av de 18 studierna visade att de som undvek att äta kött hade sämre psykisk hälsa, fyra studier visade inte tydligt samband och tre visade att de som undvek kött hade bättre mental hälsa. De studier som rankades högst gällande metodologisk kvalitet visade att risken för depression och / eller ångest var signifikant högre hos vegetarianer och veganer. En majoriteten av studierna, och särskilt studierna av högre kvalitet, visade alltså att de som undvek kött hade signifikant högre frekvenser eller risk för depression, ångest och / eller självskadebeteende. Författarna skriver också i slutsatserna att det inte är möjligt att rekommendera vegetarisk kost som en väg till bättre mental hälsa. 

Orsakar vegetarisk kost mental ohälsa?

Kan det var så att undvikande av kött helt enkelt är en beteendemässig markör för sämre mental hälsa? Det måste väl inte finnas ett orsakssamband bara för att vi ser en korrelation? Nej, det är riktigt. Bara det faktum att vegetarianer har sämre mental hälsa betyder inte att det per automatik finns ett orsakssamband med kosten. Det är ett vanligt misstag att dra sådana slutsatser. Jag har tidigare varit kritisk till att man drar för långtgående slutsatser av observationsstudier. Och även i det här fallet bör man vara försiktig med att göra det. Men det kommer aldrig att göras några kliniska studier på inverkan av vegetarisk kost på långsiktig mental hälsa, därför att det inte skulle godkännas i en etikprövning, och studietiden skulle bli för lång (vi kommer snart till varför).  Misstankar om ett orsakssamband kan stärkas om det finns annan forskning som kan förklara en trolig mekanism, och i det här fallet finns det starka argument för ett orsakssamband som har med näring att göra. Det är nämligen känt att de som inte äter kött (vegetarianer och veganer) har brist på näringsämnen som är viktiga för hjärnans funktion.

Näringsbrist är den sannolika länken

Den senaste tidens forskning visar att vegetarianer och veganer ofta lider av en eller flera  näringsbrister av exempelvis B12 and D-vitamin, omega‐3 (EPA och DHA), kalcium, järn och zink. Detta har visats i en lång rad studier ( 2, 3, 4, 5, 6, 7) Dessa studier visar att vegetarisk kost är kopplad till sämre generell hälsa med högre incidenter av cancer, allergier, psykiska sjukdom, större behov av vård och sämre livskvalitet. Studierna konstaterar bland annat att vegetarisk kost inte kan betraktas som säkert för barn på grund av risken för näringsbrist, att vegetarianer behöver ta kosttillskott för att skydda dem mot välkända näringsbrister och att veganer löper ökad risk för benbrott på grund av näringsbrist. 

Näringsämnen som är viktiga för hjärnan:

  • B12: Denna vitamin är viktig i en lång rad cellulära mekanismer i hjärnan: exempelvis energiproduktion, reparation av skador, metylering och syntes av neurotransmittorer och signalmolekyler. Brist på B12 leder till kognitiv nedsättning och hjärnskador som kan vara permanenta. (10)  
  • Fiskolja: Det har länge varit känt att brist på omega-3 (EPA och DHA från animaliska källor)  kan orsaka depression och att tillskott rentav kan hjälpa. Omega-3 från animalier är avgörande för normal hjärnfunktion och utveckling. De ingår i neuronens membran och påverkar hur nya neuron kan bildas och hur de befintliga fungerar. (11)
  • D-vitamin: Brist på D-vitamin är kopplad till en lång rad psykiatriska tillstånd som schizofreni och autism. Vi vet också att D-vitamin aktiverar och avaktiverar enzymer i hjärnan som är involverade i syntes av neurotransmittorer och nervtillväxt. Från djurstudier vet vi att  vitamin D skyddar nervceller och kan minska inflammation. 

Vegetarisk kost är mer inflammationsskapande

Förutom den uppenbara risk som näringsbrist orsakar är en annan möjlig orsak till att vegetarianer mår sämre och har sämre hälsa att de äter mer spannmål och baljväxter. Det finns nämligen en koppling mellan inflammation och depression som är intressant som möjlig bidragande orsak (8). Baljväxter har under lång tid förespråkats som proteinkälla för vegetarianer. Vi har tidigare gått igenom de vegetabiliska proteinkällornas egenskaper i podcastavsnitt 54. Uteslutande av kött i kosten skapar en stor energilucka som ofta fylls av kalorier från spannmål och vegetabiliska oljor. Spannmål och baljväxter innehåller saponiner, lektiner, enzymhämmare, fytinsyra och andra ämnen som kan försämra matsmältningen, irritera tarmen och skapa inflammation. Sojaprodukter är bland de mest proteinrika baljväxterna och inkluderas därför ofta i vegetarisk eller vegansk kost. Tyvärr innehåller soja även hormonpåverkande växtämnen och riskerar att orsaka överkänslighetsreaktioner som försämrar maghälsan. 

Tarm-hjärnaxeln (GBA) 

Det finns ett nära samspel av dubbelriktad kommunikation mellan hjärnan och tarmen. Särskilt mellan delar som hanterar emotionella och kognitiva funktioner. Nya forskningsrön har kunnat fastslå samband mellan tarmfloran och hjärnans funktion där exempelvis dysbios (obalans i tarmfloan) och problem med matsmältningen (IBS) har kunnat knytas till ångest, depression, autism och flera andra psykiatriska sjukdomar. Magbesvär (IBS) vet vi i dag kan orsakas av kostfaktorer som är mer rikligt förekommande i den vegetariska kosten i form av vissa fibertyper, mejeriprodukter och glutenspannmål. Men det finns också ett samspel med hjärnan där en förhöjd ångest och stress  kan orsaka försämrad miljö i magen. 

Sammanfattning

  • En systematisk genomgång av forskningsläget från april 2020 visar att vegetarianer och veganer har sämre mental hälsa i form av bland annat depression, ångest och / eller självskadebeteende.
  • För lite kött i kosten ger upphov till  näringsbrister av exempelvis B12 and D-vitamin, omega‐3 (EPA och DHA), kalcium, järn och  zink. 
  • Dessa näringsämnen har viktiga funktioner i hjärnan och brist på dem är tydligt kopplad till psykisk ohälsa. Det är till och med så att brist på bara ett enskilt vitamin eller spårämne visat sig kunna orsaka psykisk ohälsa. 
  • Vegetarianer och veganer äter också mer spannmål och baljväxter som på grund av antinutrienter som finns där kan försämra matsmältningen, irritera tarmen och skapa inflammation. Det har länge varit känt att inflammation också kan försämra den mentala hälsan. 

Referenser:

  1. Dobersek, Urska, et al. ”Meat and mental health: a systematic review of meat abstention and depression, anxiety, and related phenomena.” Critical Reviews in Food Science and Nutrition (2020): 1-14.
  2. Craig, Winston John. ”Nutrition concerns and health effects of vegetarian diets.” Nutrition in Clinical Practice 25.6 (2010): 613-620.
  3. Dwyer, Johanna T. ”Nutritional consequences of vegetarianism.” Annual review of nutrition 11.1 (1991): 61-91.
  4. Appleby, P., et al. ”Comparative fracture risk in vegetarians and nonvegetarians in EPIC-Oxford.” European journal of clinical nutrition 61.12 (2007): 1400-1406.
  5.  Burkert, Nathalie T., et al. ”Nutrition and health–the association between eating behavior and various health parameters: a matched sample study.” PloS one 9.2 (2014): e88278.
  6.  Cofnas, Nathan. ”Is vegetarianism healthy for children?.” Critical reviews in food science and nutrition 59.13 (2019): 2052-2060.
  7.  Iguacel, Isabel, et al. ”Veganism, vegetarianism, bone mineral density, and fracture risk: a systematic review and meta-analysis.” Nutrition reviews 77.1 (2019): 1-18.
  8. Miller, Andrew H., Vladimir Maletic, and Charles L. Raison. ”Inflammation and its discontents: the role of cytokines in the pathophysiology of major depression.” Biological psychiatry 65.9 (2009): 732-741.
  9.   Burkert, Nathalie T., et al. ”Nutrition and health–the association between eating behavior and various health parameters: a matched sample study.” PloS one 9.2 (2014): e88278.
  10. Kennedy, David O. ”B vitamins and the brain: mechanisms, dose and efficacy—a review.” Nutrients 8.2 (2016): 68.
  11. Sinn, Natalie, et al. ”Effects of n-3 fatty acids, EPA v. DHA, on depressive symptoms, quality of life, memory and executive function in older adults with mild cognitive impairment: a 6-month randomised controlled trial.” British Journal of Nutrition 107.11 (2012): 1682-1693.