Kanske har du läst rubriker som Varning för 5:2-dieten (Expressen, augusti -2017), För lite kolhydrater förkortar livet (SvD aug 2018) eller Nykterism ökar risken för demens (Aftonbladet aug 2018). Gemensamt för dessa rubriker är att de rapporterar om observationsstudier som faktiskt inte visar det som påstås i tidningarnas artiklar. 

Det evolutionära perspektivet bekräftas i dag av en lång rad  kliniska studier som visar att paleokosten är bättre än exempelvis medelhavskost och andra kostupplägg när det gäller att förebygga diabetes, övervikt, hjärtsjukdom och vissa typer av cancer.  Det finns i skrivande stund omkring 30 kliniska studier av hög kvalitet som också visar att paleokost kan förebygga och minska symtomen av kronisk sjukdom. Av dessa visar fem kliniska studier att paleokost kan förbättra autoimmun sjukdom. Exempelvis Crohns, ulcerös kolit, hypotyreos, MS och ME/CFS.

Jämför inte äpplen och päron

Under lång tid har våra kostråd till stor del vilat på felaktiga tolkningar av observationsstudier. Misstaget beror på flera faktorer, exempelvis en önskan hos medierna att sätta lockande rubriker och ibland bristande kunskap om skillnaden mellan olika typer av forskningsstudier. Du kommer med största sannolikhet få höra om nya rön som visar att vissa typer av fibrer behövs för en god maghälsa eller att de tvärtom är skadliga. Eller att en viss typ av fett eller kött är farlig. Hur gör du när du ställs inför motstridiga råd? Du behöver grundläggande kunskap som hjälper dig att värdera forskning och skilja falska påståenden från de som kan vara värdefulla. 

Alla forskningsstudier har inte samma tyngd. Kliniska studier kan påvisa orsakssamband och är mer generaliserbara. De lägre graderna av generaliserbarhet som vi finner i provrörsstudier, djurstudier och observationsstudier kan ge oss ledtrådar. Tyvärr presenteras dessa studier ofta på ett felaktigt sätt vilket bidrar till förvirring gällande samband mellan hälsa, kost och livsstil.

Kräv kliniska studier

För att kunna värdera forskning om hälsa behöver du känna till några olika huvudkategorier av studier och vad som skiljer dem åt. Om det har gjorts randomiserade kliniska studier bör de prioriteras, eftersom det endast är genom dessa studier vi kan närma oss en slutsats kring orsakssamband. Dessa anses vara den gyllene standarden, alltså den mest tillförlitliga formen av forskning. På engelska kallas de clinical trial eller randomized clinical trial (RCT).

Bara kliniska studier genomför experiment

I de flesta fall designas en klinisk studie på sådant vis att man i förväg slumpmässigt delar in människor i olika grupper som sedan får olika behandling: en kontrollgrupp (placebo) och en interventionsgrupp. Syftet är att utvärdera effekten av en insats och detta är vad det innebär att faktiskt utföra ett experiment. I många andra typer av forskningsstudier görs inga experiment eller så utförs inte experiment på människor. De vanligaste studierna inom medicinsk forskning är studier som görs i provrör (in vitro-studier). De är inte speciellt överförbara på människor eftersom kroppen ofta reagerar på ett helt annat sätt än celler. Inte heller djurstudier är alltid överförbara till människor även om de ofta säger mer än in vitro-studier. Vi blir ofta överraskade av att effekten på levande människor är helt annorlunda än den på försöksdjur. 

 

Observationsstudier kan du inte finna vägledning i 

Till sist kommer vi till mediernas favorit: observationsstudien (epidemiologisk studie). Många journalister känner i dag till att djurstudier inte är helt generaliserbara till människor, men observationsstudier är utförda på människor och frestelsen blir därför stor att skriva om dem. Forskaren har i dessa fall inte utfört något experiment, utan i stället letat efter samband i redan existerande variabler, exempelvis mellan kolhydratintag och livslängd eller alkoholkonsumtion och demens. Ibland identifieras samband som att personer som inte alls dricker alkohol är mer utsatta för demens, men att som tidningarna gör fastslå att det ena orsakar det andra blir helt missvisande och bidrar till allmän förvirring. Det finns en oändlig mängd andra faktorer – genetiska, sociala och medicinska – som kan ligga bakom sambandet. Alla studier bör alltså värderas korrekt. Observationsstudier kan ge intressant information och leda oss till en hypotes, men den kan inte fastställa orsakssamband. Om dessa studier presenteras på ett felaktigt sätt blir det alltför lätt att dra fel slutsatser kring vad som orsakar skillnader i hälsa mellan grupper. Fördelen med in vitro, djurstudier och observationsstudier är att de kostar mindre att genomföra. Men de kan inte göra anspråk på att säga något om orsakssamband. Om en klinisk studie talar emot vad de visar står inte ord mot ord, eftersom kliniska studier har en större tyngd.

Systematiska genomgångar säger mest

Det är även viktigt att inte dra för långtgående slutsatser av en enskild studie. Forskningsresultat behöver prövas i flera studier för att betraktas som säkra. Det värdefullaste vi kan hitta när det gäller publicerad forskning är därför systematiska sammanfattningar av kliniska studier i vad som kallas systematic review, eller metaanalys. Systematic review är ett formellt, systematiskt och strukturerat tillvägagångssätt för att granska relevanta kliniska studier på ett visst område. Metaanalys är en statistisk metod som används för att kombinera numeriska resultat från sådana studier, om det är möjligt. Vi refererar till samtliga typer av forskningsstudier, men strävar efter att värdera dem korrekt. När det är möjligt använder vi oss av randomiserade kliniska studier, systematic reviews eller metaanalyser. När vi refererar till djurstudier är det för att studier på människor saknas. Samma sak gäller observationsstudier som vi refererar till för att påvisa en intressant observation eller beskriva att denna del av forskningen överensstämmer med ett antagande eller strider mot det. 

 

Självexperimentet är den viktigaste forskningsstudie du någonsin kommer att ta del av. 

 

Lita på din egen erfarenhet

Beprövad erfarenhet är en del av människans kognitiva läggning. Innan vi människor började tillämpa den vetenskapliga metoden var just beprövad erfarenhet det som hjälpte våra förfäder att överleva. Visdom i form av observerade mönster och samband förmedlades mellan individer och gick i arv från generation till generation. Denna benägenhet har gjort människan till den mest framgångsrika art som någonsin existerat på jorden. I dag har vi dessutom internet som fungerar som en katalysator i skapandet av kollektiv erfarenhet. AIP-metoden är ett exempel på betydelsen av beprövad erfarenhet, eftersom den har utvecklats och spridits med hjälp av internet där människor delat med sig av sina erfarenheter. Den främsta förklaringen till populariteten är att metoden fungerar och den snabba spridningen har vi informationsteknologin att tacka för. Om du har tänkt pröva AIP-metoden står du inför ett självexperiment. Detta är den viktigaste forskningsstudie du någonsin kommer att ta del av. Du kommer testa hur just du reagerar på olika kostfaktorer, sömn, stresshantering, probiotika, kolhydrater och fibrer med mera. Systematiken är tagen från den vetenskapliga metoden och med hjälp av den kommer du nå fram till den kost och livsstil som passar din kropp och din livssituation bäst. 

 

Sammanfattning

  • Kliniska studier har större tyngd än provrörsstudier, djurstudier och observationsstudier. 
  • Nyhetsrubriker och myndigheters kostråd är till övervägande del baserade på observationsstudier med mycket svaga samband .
  • Det finns kliniska en lång rad kliniska studier som visar att paleokost och autoimmun kost (AIP) kan minska symtomen av kronisk sjukdom och inflammatoriska tillstånd.
  • Det är viktigt att värdera olika typer av forskning korrekt. Därför strävar vi efter att alltid referera till kliniska studier när de finns.