Zink

Så skyddar zink mot virusinfektion och inflammation (avsnitt 78 + blogg)

Årtusenden innan zink upptäcktes i metallform användes pulveriserad zinkmalm för att läka sår.  Zink är ett spårämne som har en roll i hundratals enzymatiska reaktioner i kroppen. Men vad de flesta inte känner till är att zink kan skydda mot virusinfektioner, hjälpa immunförsvaret att fungera bättre vid kronisk inflammation och bidra till att återföra hälsan till normalläget. De viktigaste källorna till zink är rött kött, inälvsmat, ostron annan havsmat.

Vi har tidigare talat om att zink är viktigt för tarmslemhinnan och läkande av läckande tarm (podcastavsnitt 34)  Men faktum är att zink är viktigt för att alla celler i din kropp ska kunna dela sig och därför är det inte bara läkning och återhämtning som zink har betydelse för. Zink har också antiinflammatoriska egenskaper och kan bidra till att få kronisk inflammation och felreglering av immunförsvaret på rätt köl igen. 

Tar lätt slut

Zink är ett spårämne som ingår i mer än 300 enzymer och 2000 så kallade transkriptionsfaktorer i kroppen. Det betyder att zink är delaktigt i allt ifrån genreglering, celldelning och att ämnesomsättningen sker med hjälp av zink. Brist på zink är relativt vanligt globalt och kan leda till obalans i immunförsvaret med ökad risk för infektioner, hudåkommor och tarmsjukdom (1, 2). Immunförsvaret är känsligt för zinkbrist. Man har exempelvis upptäckt att zink behövs för bildning och aktivering av T-celler (3). Även B-celler, NK-celler påverkas negativt av zinkbrist.(4) 

Om du vill förstå mer om de olika immuncellernas funktion kan du lyssna på avsnitt 76 eller läsa medföljande blogginlägg.

“Antiinflammatorisk” effekt 

Att säga att ett näringsämne har antiinflammatorisk effekt kan ge fel intryck. Näringen i sig är snarare en förutsättning för normal reglering av immunförsvar och celldelning. Men i dagens moderna samhälle påfrestas våra immunförsvar hårt av kostfaktorer, miljöfaktorer och livsstil. Det ställer högre krav på kosten och behov av mer zink är i dag mycket vanligt. Det bästa på lång sikt är att då att få i sig rikligt med zink genom kosten. Men som en tidsbegränsad kur kan tillskott av zink i praktiken faktiskt kan ha en antiinflammatorisk effekt som ger påtagliga positiva effekter. 

I en studie fick 10 försökspersoner zinktillskott (45 mg) under 8 veckor och man såg en tydlig skillnad mot kontrollgruppen i hur deras kroppar reagerar på inflammation skapad av gifter från bakterier. (14) Man uppmätte betydligt lägre inflammationsskapande signalämnen i deras blod. 

Så vad beror det här på? 

Det visar sig i flera studier att zink hämmar en viktig inflammationsskapande mekanism som kallas NF-kB. Det är en grupp av proteiner som tillsammans aktiverar inflammationsskapande gener. Här ingår bland annat sådana gener som kodar för cytokiner och kemokiner och andra protein som sätter igång inflammatoriska processer. Förutom att hämma aktiveringen av inflammatoriska gener har zink också en mer direkt effekt på viktiga immunceller. Zinktillskott i kosttillskottsform kan påverka inflammationsskapande T-celler (Th17-celler) att bli mer antiinflammatoriska. (6) 

Viktig antioxidant

Förutom att förbättra regleringen av inflammation och förbättra kroppens försvar kan zink också minska belastningen av fria radikaler (ROS) (7). De uppstår vid inflammation eftersom immunförsvaret producerar dem för att bekämpa inkräktare, men tyvärr skadar de fria radikalerna också kroppens egen vävnad. Därför kan zink alltså mildra konsekvenserna av inflammation på kroppen. 

Skyddar mot infektion 

Det har också länge varit känt att zink kan skydda mot infektioner. En mycket känd studie från 1998 visade att tillskott av zink på 10 mg kunde skydda skolbarn från infektion i luftvägarna. 609 barn slumpades till två grupper där den ena gruppen fick zink i sex månader och antalet infektioner sjönk med 40 procent från 35,6 procent till 11,6 procent i zink-gruppen, medan kontrollgruppen fick fler infektioner (från 36,8 procent  till 43,6 procent). Denna studie har senare kunnat bekräftas av en lång rad andra liknande kliniska studier. Zink kan alltså modulera immunförsvaret på ett sätt som ökar motståndskraften mot virus och bakterier. Ett annat exempel är att zinktillskott kan lindra symtom, skador och infektion vid lunginflammation genom att minska bakteriens (Streptococcus pneumoniae).  utbredning i lungorna (8, 9).

Zink och covid-19

Det pågår just nu studier som utvärderar zink vid behandling av covid-19. Ett antal studier har redan visat en fördelaktig effekt på covid-patienter (10, 11). Det är också känt att zinkbrist är vanligt bland covid-patienter. I en studie hade 57 procent av inlagda patienter brist på zink. Dessa fick också mer komplikationer och hade högre dödlighet än de med normala zinknivåer. (12) En känd mekanism som detta kan ske genom är att zink faktiskt hämmar bildningen av nya viruspartiklar (16). Det var också den slutsats en annan forskargrupp gjorde och där forskarna skriver

“Vår studie visar ett samband mellan zinkhalten i serum och utfallet av COVID-19. Serumzinkhalter lägre än 50 µg/dl vid intag korrelerade med sämre klinisk presentation, längre tid för att nå stabilitet och högre dödlighet. Våra in vitro-resultat indikerar att låga zinknivåer gynnar viral expansion i SARS-CoV2-infekterade celler. (21)

Det verkar också var så att zink kan stabilisera celler i slemhinnan så att de inte blir lika mottagliga för virus. (17) Vi har tidigare talat om att zink kan förbättra magslemhinnans förmåga att hålla tätt och faktiskt häva läckande tarm. Men det är alltså också så att även lungans slemhinna kan påverkas positivt av zink. (18)

 

Zink finns i mat

Det bästa sättet att få i sig zink är förstås genom kosten. I många fall skyddar naturliga former av zink mot de negativa konsekvenser som kan uppstå genom kosttillskott, eftersom zink där finns i balans med andra viktiga näringsämnen som exempelvis koppar. 

Maten som ger dig zink – topp 16 (zinkmängd per 100 gram)

  1. Ostron 50 mg
  2. Grislever 7,4 mg
  3. Älgfärs 6,87 mg
  4. Kycklinghjärta 6,6 mg 
  5. Renkött varmrökt 5,5 mg
  6. Nötfärs 4,99 mg
  7. Lammlever 4,7 mg
  8. Hummer 4,6 mg 
  9. Älgkött 4,54 mg
  10. Strutsfilé 4,28 mg
  11. Siklöja 4 mg
  12. Nötlever 4 mg
  13. Blandfärs 3,94 mg
  14. Musslor i konserv 3,6 mg
  15. Krabba 3,5 mg
  16. Hjortkött 3,49 mg

Hur mycket zink-tillskott per dag? 

Tillskott av zink är säkert i doser omkring 25 mg per dag (13) men det kan vara aktuellt att ta mer om det visar sig att du har brist på zink. Det är ovanligt att zink ligger för högt särskilt hos kvinnor. Konservativa uppskattningar pekar på att mer än 25 procent av jordens befolkning lider brist på zink och de flesta är fattiga som inte har råd med de livsmedel som innehåller tillgängligt zink (animalier generellt sett). I västvärlden är det problemet inte lika stort men det är fortfarande så att rekommenderad dagligt intag (RDI) baseras på friska individer. 

Mängd vid ett felreglerat immunförsvar

Det kan vara så att personer med felreglerat immunförsvar som vid inflammation, autoimmunitet eller post-covid behöver mer zink. Det gäller även äldre personer som ofta har zinkbrist. (19) Även personer med inflammatorisk tarmsjukdom har ofta zinkbrist och det finns också studier som tyder på att den bristen har en viktig roll i sjukdomsprocessen. (20) I dag är dock den säkra dosen som vi kan rekommendera ändå 25 mg per dag. Överdosering kan med tiden nämligen leda till brist på koppar och annan toxicitet. 

Handlingsplan i tre steg

Steg 1: Ät livsmedel med zink

Ostron är det livsmedel som innehåller mest zink. Efter ostron kommer lever, älgfärs och kycklinghjärta. Lever kan du få i dig genom leverpastej, levergryta eller köttfärslimpa med lever. Här hittar du recept på dessa rätter.

Steg 2: Testa dina zink-nivåer

Det är bra att veta vilka zink-nivåer du har innan du börjar ta zink som kosttillskott. Du kan ta detta test hos Medisera, enskilt eller som en del av en större hälsokontroll.

Steg 3: Ta zink som kosttillskott

Ta kosttillskott med zink som en kur under en begränsad period, cirka en månad, och testa gärna sedan återigen dina nivåer. Första veckan kan du ta 50 mg zink per dag och sedan 25 mg per dag. Vi tipsar om ett antal märken av kosttillskott med zink på vår sida “Vi rekommenderar”. 

Referenser

  1. Prasad, Ananda S. ”Discovery of human zinc deficiency: its impact on human health and disease.” Advances in nutrition 4.2 (2013): 176-190.
  2. Shankar, Anuraj H., and Ananda S. Prasad. ”Zinc and immune function: the biological basis of altered resistance to infection.” The American journal of clinical nutrition 68.2 (1998): 447S-463S.
  3. Gombart, Adrian F., Adeline Pierre, and Silvia Maggini. ”A review of micronutrients and the immune system–working in harmony to reduce the risk of infection.” Nutrients 12.1 (2020): 236.
  4. Calder, Philip C., et al. ”Optimal nutritional status for a well-functioning immune system is an important factor to protect against viral infections.” Nutrients 12.4 (2020): 1181.
  5. Skalny, Anatoly V., et al. ”Zinc and respiratory tract infections: Perspectives for COVID‑19.” International journal of molecular medicine 46.1 (2020): 17-26.
  6. George, Mariam Mathew, et al. ”Zinc induces dendritic cell tolerogenic phenotype and skews regulatory T cell–Th17 balance.” The Journal of Immunology 197.5 (2016): 1864-1876.
  7. Kloubert, Veronika, and Lothar Rink. ”Zinc as a micronutrient and its preventive role of oxidative damage in cells.” Food & function 6.10 (2015): 3195-3204.
  8. Skalny, Anatoly V., et al. ”Zinc and respiratory tract infections: Perspectives for COVID‑19.” International journal of molecular medicine 46.1 (2020): 17-26.
  9. Bhattacharyya, Purnita, et al. ”Zinc oxide nanoparticle inhibits the biofilm formation of Streptococcus pneumoniae.” Antonie Van Leeuwenhoek 111.1 (2018): 89-99.
  10. Finzi, Eric. ”Treatment of SARS-CoV-2 with high dose oral zinc salts: A report on four patients.” International Journal of Infectious Diseases 99 (2020): 307-309.
  11. Carlucci, Philip M., et al. ”Zinc sulfate in combination with a zinc ionophore may improve outcomes in hospitalized COVID-19 patients.” Journal of medical microbiology 69.10 (2020): 1228.
  12. Jothimani, Dinesh, et al. ”COVID-19: Poor outcomes in patients with zinc deficiency.” International Journal of Infectious Diseases 100 (2020): 343-349.
  13. Razzaque, Mohammed S. ”COVID-19 pandemic: can maintaining optimal zinc balance enhance host resistance?.” The Tohoku journal of experimental medicine 251.3 (2020): 175-181.
  14. Prasad, Ananda S., et al. ”Antioxidant effect of zinc in humans.” Free Radical Biology and Medicine 37.8 (2004): 1182-1190.
  15. Sazawal, Sunil, et al. ”Zinc supplementation reduces the incidence of acute lower respiratory infections in infants and preschool children: a double-blind, controlled trial.” Pediatrics 102.1 (1998): 1-5.
  16. Mayor-Ibarguren, Ander, and Ángel Robles-Marhuenda. ”A hypothesis for the possible role of zinc in the immunological pathways related to COVID-19 infection.” Frontiers in immunology 11 (2020): 1736.
  17. Wessels, Inga, Benjamin Rolles, and Lothar Rink. ”The potential impact of zinc supplementation on COVID-19 pathogenesis.” Frontiers in immunology 11 (2020): 1712.
  18. Roscioli, Eugene, et al. ”Zinc deficiency as a codeterminant for airway epithelial barrier dysfunction in an ex vivo model of COPD.” International journal of chronic obstructive pulmonary disease 12 (2017): 3503.
  19. Cabrera, Angel Julio Romero. ”Zinc, aging, and immunosenescence: an overview.” Pathobiology of Aging & Age-related Diseases 5.1 (2015): 25592.
  20. Hendricks, Kristy M., and W. Allan Walker. ”Zinc deficiency in inflammatory bowel disease.” Nutrition reviews 46.12 (1988): 401-408.
  21. Vogel, M., et al. ”Low zinc levels at clinical admission associates with poor outcomes in COVID-19. medRxiv preprint. 2020.” DOI 10.2020.10: 07-20208645.