Så skyddar D-vitamin mot inflammation och virusinfektion (avsnitt 77 + blogg)

Allt fler behöver en handlingsplan post-covid, eftersom relativt många har kvarstående symtom vilket vi talat om i avsnitt 67. I de kommande tre avsnitten ska vi därför gå igenom vad du själv kan göra för att förebygga infektion och motverka virusinfektion. Det handlar om näringsämnena D-vitamin, zink och fiskolja som kan reglera immunförsvaret till lägre inflammation och mycket mer. Här fokuserar vi på D-vitamin.

D-vitamin är ett hormon, inte bara ett vitamin

Om du söker efter bilder på hur D-vitamin ser på molekylnivå kommer du se ett antal kolringar. Du kommer ha svårt att skilja D-vitamin från andra steroidhormon som testosteron, östrogen eller stresshormonet kortisol. Inget annat vitamin ser ut så, och inget annat vitamin har heller den hormonella egenskaper som D-vitamin har. 

Lyssna på podden här, eller läs blogginlägget nedan…

Påverkar hela kroppen

Du vet säkert att könshormonerna påverkar hela kroppen: hårväxt, benstomme, hjärna och muskler. På samma sätt reglerar D-vitamin immunförsvaret. D-vitamin går in i immunförsvarets celler, binder till DNA i cellkärnan och påverkar vilka gener som ska uttryckas och vilka protein som ska produceras. På samma sätt som testosteron behövs för att en man ska hålla sig frisk, stark och glad behövs D-vitamin för att immunförsvaret inte ska förfalla. I vissa fall ökar D-vitamin uttrycket av protein, i andra fall minskar det. D-vitamin modulerar alltså immunförsvaret. 

Skyddar mot luftvägsinfektioner

Vi vet sedan tidigare att du kan skydda dig mot luftvägsinfektioner med hjälp av D-vitamin. Det kom ut en metaanalys som sammanväger evidensläget redan 2017 (1) och styrkan i den typen av studier är mycket stor. Vi talade om den studien i avsnitt 56 av podden. Detta var i mars 2020, när Sverige hade bara hade 200 fall av covid.

D-vitamin som behandling vid covid-19

Studier på covid-19 börjar nu komma in och de visar att många personer som kommer till sjukhuset med covid också har brist på D-vitamin.(5) När sjukdomen fortskrider så klarar de sig personer med låga nivåer av D-vitamin sämre. Vi vet inte säkert om det finns ett orsakssamband, men det kan i alla falla misstänkas. Vi vet också att de grupper som drabbas hårt och får ett allvarligt förlopp, exempelvis äldre och mörkhyade personer, generellt har lägre d-vitaminnivåer än genomsnittet. 

Studie på D-vitamin som en del av behandling

Bevisläget gällande D-vitamin som en del av behandling vid covid-19 är dock fortfarande svagt och det behövs definitivt ytterligare studier. En studie från Italien fann nämligen inte något samband. (7)

Men från Indien, Brasilien och Spanien kommer studier där covid-patienter behandlas med D-vitamin och drar nytta av det. Den spanska studien (2) är mycket lovande och behovet av intensivvård bland covid-patienter gick från omkring 50 procent till två procent i den grupp som behandlades med D-vitamin. Ingen av patienterna som fick terapi med D-vitamin dog, medan 18 procent av patienterna i kontrollgruppen dog. Det är en liten studie men effektstorleken var imponerande. En annan studie från Spanien fann att hos 76 patienter som hamnat på sjukhus med covid-19 så kunde de med hjälp av D-vitamin minska risken för intensivvård signifikant. (6) 

Stärkt försvar mot virus

Men kan D-vitamin stärka vårt försvar mot virus? Den aktiva formen av D-vitamin binder in till en lång rad immunceller inklusive alla de vita blodkropparna som monocyter, makrofager, dendritiska celler och T- och B-celler. 

Dessutom har D-vitamin en positiv effekt på lungornas epitelceller som är en viktig barriär för virus. Hos dessa celler ökar D-vitamin produktionen av antimikrobiella peptider, katelicidiner och defensiner. De förstnämnda bryter ner membranen hos bakterier och virus (även den kapsel som coronaviruset har). Defensiner ökar immuncellernas förmåga att ta sig fram i kroppen (3, 4)

Cytokinstorm och D-vitaminets antiinflammatorisk effekt

Under corona-pandemin har vi hört talas om ordet “cytokinstorm”. Cytokinstorm innebär att immunförsvaret överreagerar mot viruset och detta har visat sig öka risken att bli allvarligt sjuk i covid-19. Cytokiner är egentligen antiinflammatoriska, men i dessa fall bidrar de istället till mer inflammation och att de frisätts okontrollerat. Detta leder i sin tur till processer som gör att syrenivåer i kroppen sjunker.

Vid luftvägsinfektioner har man sett att D-vitamin hämmar aktiveringen av en central motor (eller mediator) i inflammationen, som kallas för NF-κB .  Det betyder att D-vitamin hämmar frisättandet av de inflammationsskapande cytokiner som NF-κB aktiverar. Några exempel är cytokinerna TNF-α, och IL-6 vilka bidrar till den så kallade cytokinstormen vid covidinfektion(10). 

Man kan säga att D-vitamin har flera effekter parallellt. D-vitamin motverkar infektion av covid-19, minskar risken för cytokinstorm, bäddar för lägre inflammation genom frisättning av antiinflammatoriska cytokiner samt ser till att produktionen naturliga antimikrobiella ämnen ökar. (9)

NF-κB har också en viktig roll i de inflammatoriska sjukdomarna (de autoimmuna och allergiska) och att denna förhindras tyder på att D-vitamin är en bra terapeutisk strategi för alla med den typen av sjukdomar. 

D-vitamin sjunker vid kronisk inflammation

På senare tid har rön framkommit som visar att infektion i sig kan orsaka sänkta nivåer av D-vitamin. (8)  Vi fick nyligen en fråga skickat till oss om den saken.

“Jag har ätit D vitamin i ca 15 år och mäter nivåer varje vår/vinter, har alltid legat fin fint. Under och efter min covid i feb åt jag ca 10 000 – 15 000 IE ( alltså mer än jag brukar) mätte sedan i april och hade brist! Är det något fler har erfarit? Ska mäta nu igen tänkte jag efter sommaren …”

Att nivån av D-vitamin sjunker efter infektion av covid-19 beror på att aktiveringen av D-vitamin sker med hjälp av feedback-mekanismer som felregleras i samband med infektioner och inflammation. Framför allt kronisk inflammation. Njurarna aktiverar D-vitamin från lagringsformen (den vi mäter) då den finns i blodet. Den heter kalcidiol 25(OH)D, men den aktiva formen kalcitriol (1,25(OH)D) brukar inte mätas. Denna form brukar vara förhöjd vid kronisk inflammation och den uppmätta lagringsformen sänkt. Den ökade nivån av aktiverat D-vitamin kan vara kroppens sätt att öka produktionen av antimikrobiella peptider som D-vitamin normalt signalerar om. Det finns i dag inte tillräckligt med forskning kring vilken eventuell nytta D-vitamintillskott kan göra i denna situation, om en person inte ändrar något i övrigt. Vid ett antal tillstånd har man funnit en nytta, men trots ökat intag av D-vitamin i befolkningen fortsätter kronisk inflammation att öka, som exempelvis autoimmun sjukdom.

Däremot kan det enligt min erfarenhet göra stor nytta att arbeta med kostfaktorer som påverkar inflammationsläget i kroppen samtidigt som man tar D-vitamin. I många fall beror kronisk inflammation på bristande maghälsa där överkänsligheter orsakar en inflammerad slemhinna i magen där sedan skadliga bakterier kan frodas. En lösning kan alltså vara att anpassa kosten och samtidigt ta måttliga mängder D-vitamin – inte att bara förlita sig på tillskott. Lågt D-vitaminintag behöver nämligen inte alltid vara orsaken till bristen utan kan vara en konsekvens av inflammation också. 

Sen kan låga nivåer av andra näringsämnen göra att du trots att du tar tillskott av D-vitamin inte får upp nivåerna. Det kan exempelvis bero på magnesiumbrist. Magnesium bidrar till bildningen och omsättningen av d-vitamin. Det får du i dig via gröna blad, avokado, banan eller tillskott.

Så kan du tänka kring dina D-vitaminnivåer

De svenska riktvärdena för D-vitaminbrist är under 50 nmol/L. Dessa värden är dock omdiskuterade i dag eftersom metaanalyser visar på hälsorisker på lång sikt vid dessa nivåer. I stället pekar den samlade forskningen på att 75 nmol/L är den lägre gränsen, vilket stöds av flera undersökningar. Majoriteten av Sveriges befolkning ligger under detta värde. Hos spädbarn har man funnit att rakit (engelska sjukan) kan uppkomma vid D-vitaminnivåer på mellan 40–45 nmol/L.18 Att sätta en gränsnivå till 50 nmol/L kan därför kritiseras, särskilt med tanke på det vi i dag vet om sambanden med autoimmun sjukdom. Troligen kommer rådande rekommendationer revideras inom kort.

Vi tycker att det är bra att testa sina nivåer och om man ligger lågt kan man ta något mer för att komma upp i rimliga perioder.

Risker med för höga nivåer av D-vitamin

Jägar- och samlarbefolkningar på varma och soliga breddgrader har mer än dubbelt så höga nivåer av D-vitamin i blodet än den genomsnittlige svensken och ligger i stort sett alltid över 100 nmol/L och i vissa enskilda fall så högt som 200 nmol/L. 

Det är möjligt att få i sig för mycket men det krävs höga doser för att man ska få D-vitaminförgiftning. De studier som finns visar att sådana uppkommer först vid nivåer över 220 nmol/L, då en ökad kalciumnivå i blodet (hyperkalcemi) kan uppstå. 

För högt intag av D-vitamin kan öka risken för hjärtattack, stroke, njursten, huvudvärk, viktnedgång och benskörhet. 

Åtgärder 

Denna tipslista innehåller annonslänkar, som ger oss en viss provision vid köp.

  • Solen är den främsta källan till D-vitamin. Solljus har fler positiva effekter än tillskott och du bör prioritera det under sommaren. 
  • Ät D-vitaminrika livsmedel, som fet fisk, äggula och lever.
  • Komplettera i första hand med D-vitamin i form av naturliga källor som fiskleverolja. (Premium: Rosita, Budget: Möllers tran)
  • Du kan även ta D-vitamintillskott. 2000-4000 internationella enheter (IE) per dag för vuxna, beroende på din vikt, kan vara lagom under vinterhalvåret. (D-vitamin finns i många olika märken, med endast D-vitamin eller kombinerat med vitamin K2)
  • Testa gärna dina D-vitaminnivåer regelbundet. (Det kan du göra via exempelvis Werlabs eller Medisera.)
  • Har du låga nivåer trots att du gjort alla steg ovan och tar kosttillskott kan det bero på magnesiumbrist. Magnesium bidrar till bildningen och omsättningen av D-vitamin. Det får du i dig via gröna blad, avokado, banan eller kosttillskott.

Vilka nivåer är optimala?

  • Friska personer kan sikta på D-vitaminnivåer mellan 75–125 nmol/L.
  • Fungerar inte det och du ändå har lägre än 75 nmol/L bör du i första hand försöka få mer sol och ta ett tillskott av fiskleverolja och ett D-vitamintillskott.
  • Har du över 125 kan du sluta ta tillskott eller reducera intaget kraftigt.
  • Testa dina nivåer om du har inflammatorisk sjukdom av något slag och se till att alltid ligga över 75 nmol/L.

Rimliga doser kosttillskott

Det är främst under vinterhalvåret man kan behöva ta kosttillskott. Du kan lagra D-vitamin i fettväven för en kortare period, men du kan inte lagra tillräckligt med D-vitamin under sommaren så att det räcker hela vintern. Därför kan du behöva du fylla på med kosttillskott under vintern. Om du har en autoimmun sjukdom bör du sannolikt ta lite mer kosttillskott under vintern.

Livsmedelsverket rekommenderar 800 IE D-vitamin (kosttillskott) till vuxna över 75 år och 400 IE till barn och vuxna som inte äter fisk. Men du kan ta mellan 2000-4000 IE per dag under vintern, men 2000 IE är mer rimligt för de flesta (beror på hur stor du är). Samarbetar du med en läkare eller följer upp dina nivåer med blodprov kan du under en begränsad period ta mer.

Sammanfattning och slutsats

  • D-vitamin är ett steroidhormon som reglerar immunförsvarets produktion av proteiner.
  • D-vitamin minskar risken för luftvägsinfektion 
  • Minskar risken för cytokinstorm och kan stävja långvarig inflammation 
  • Tillräckligt med D-vitamin kan reglera immunförsvaret mot ett mer fördelaktigt immunsvar vid infektioner.
  • D-vitamin är ofta lågt vid kronisk infektion men det räcker ofta inte att bara ta D-vitamin för att komma till rätta med inflammation.
  • Att förbättra kosten och ta D-vitamin samtidigt är ett bra första steg, om det inte räcker kan man göra en fördjupad undersökning. 

 

Referenser

  1. Martineau, Adrian R., et al. ”Vitamin D supplementation to prevent acute respiratory tract infections: systematic review and meta-analysis of individual participant data.” bmj 356 (2017).
  2. Castillo, Marta Entrenas, et al. ”Effect of calcifediol treatment and best available therapy versus best available therapy on intensive care unit admission and mortality among patients hospitalized for COVID-19: A pilot randomized clinical study.” The Journal of steroid biochemistry and molecular biology 203 (2020): 105751.
  3. Xu, Yi, et al. ”The importance of vitamin d metabolism as a potential prophylactic, immunoregulatory and neuroprotective treatment for COVID-19.” Journal of translational medicine 18.1 (2020): 1-12.
  4. Munshi, Ruhul, et al. ”Vitamin D insufficiency as a potential culprit in critical COVID‐19 patients.” Journal of medical virology 93.2 (2021): 733-740.
  5. Jude, Edward B., et al. ”Vitamin D deficiency is associated with higher hospitalisation risk from COVID-19: a retrospective case-control study.” The Journal of Clinical Endocrinology & Metabolism (2021).
  6. Annweiler, Gaëlle, et al. ”Vitamin D supplementation associated to better survival in hospitalized frail elderly COVID-19 patients: the GERIA-COVID quasi-experimental study.” Nutrients 12.11 (2020): 3377.
  7. Ferrari, Davide, and Massimo Locatelli. ”No significant association between vitamin D and COVID-19. A retrospective study from a northern Italian hospital.” (2020).
  8. Mangin, Meg, Rebecca Sinha, and Kelly Fincher. ”Inflammation and vitamin D: the infection connection.” Inflammation Research 63.10 (2014): 803-819.
  9. Kumar, Raman, et al. ”Putative roles of vitamin D in modulating immune response and immunopathology associated with COVID-19.” Virus research (2020): 198235.
  10. Xu, Yi, et al. ”The importance of vitamin d metabolism as a potential prophylactic, immunoregulatory and neuroprotective treatment for COVID-19.” Journal of translational medicine 18.1 (2020): 1-12.