”Huden är magens spegel”. Det är nästan ett bevingat uttryck inom alternativmedicinen och det sammanfattar århundraden av ackumulerad visdom. Nämligen att hudproblem som akne, eksem eller rosacea är tecken på vad som sker med mat-tarmkanalen.
I dag ska vi djupdyka i en bortglömd del av forskningen som handlar om att man kan bli helt bra från vissa hudåkommor genom att utesluta vissa livsmedel. Det finns nämligen många kliniska studier på detta. Det har också länge varit känt att en välfungerande matsmältning och en balanserad tarmflora kan påverka hudens tillstånd positivt. Och i dag vet vi också att läckande tarm och dysbios, skadlig tarmflora är något som hänger ihop med eksem och andra hudåkommor. Vi vet också att processad mat, spannmål och andra vanliga allergen utlösa hudsymtom. Men vad säger egentligen forskningen?
Eftersom temat är så intressant har vi både publicerat ett avsnitt i vår podcast Paleoteket och en artikel du kan läsa nedan.
Lyssna på avsnittet
Prenumerera på podcasten ”Paleoteket” i valfri podcast-app.
- Lyssna på Apple podcast (och lämna gärna en recension i appen)
- Lyssna på Spotify
- Sök på ”Paleoteket” i valfri podcast-app
- Eller lyssna här nedan.
Avsnittet publiceras lördag 23:a mars 2024
Beprövad erfarenhet
Innan vi talar om forskning vill jag säga något om personlig erfarenhet. Min personliga erfarenhet är ganska bred . Dels har jag träffat hundratals personer under årens lopp som kommit till rätta med sina hudproblem med kostens hjälp. Jag har också högst personlig erfarenhet genom att när jag äter något jag vet att jag inte borde så reagerar min kropp med röda utslag runt munnen. De brukar också följas av andra symtom som sämre välbefinnande och ryggvärk och ledvärk. I dag tänkte jag därför att vi skulle prata om den forskning som finns om kostinterventioner, alltså studier på människor där man testat olika kostupplägg för att se vad de ger för resultat när det gäller hudinflammation och eksem.
Fallrapporter från tidigt 1900-tal
Berättelsen om kopplingen mellan matallergi och eksem går tillbaka till fallrapporter från tidigt 1900-tale om observerad förbättring av eksem efter eliminering av olika livsmedel. Redan då kände alltså läkare till kopplingen, och i dag finns det dessutom tusentals dokumenterade vittnesmål och väldigt mycket forskning som stödjer det. Resultaten är i många fall mycket goda många individer har blivit helt bra från hudsymtom och som eksem.
Vad är eksem?
Atopiskt eksem (atopisk dermatit) är en av de vanligaste hudsjukdomarna globalt och i Sverige drabbas 20 % av alla barn. Sjukdomen debuterar som huvudregel före fem års ålder och kan ha en stor inverkan på livskvalitet hos drabbade patienter och barnfamiljer. I dag kommer vi att ta upp en del forskning när det gäller barn, men det är viktigt att påminna om att hur man lägger upp kosten för barn är något som man bör samråda med sin läkare om som förälder. Som vuxen är läget ett annat och har du hudsymtom så finns det mycket du själv kan göra för att utforska och lära dig om din egen kropps reaktion på mat. För barn är det mer komplicerat eftersom barn kan förvärva tolerans genom att äta livsmedel som de kanske reagerar i någon mån på.
Inflammation är samlingsordet
Eksem är ett övergripande begrepp som används för att beskriva en grupp av tillstånd där huden blir inflammerad eller irriterad. Termen eksem används ofta synonymt med ”dermatit” som bokstavligen betyder inflammation i huden. Det finns flera olika typer av eksem, och atopisk dermatit (AD) är en av dem.
Genetisk koppling
Atopisk dermatit är den vanligaste formen av eksem och är en kronisk hudsjukdom som ofta uppstår i barndomen. Den kännetecknas av torr, kliande hud och perioder med skov där huden kan bli mycket irriterad, röd och inflammerad. AD är ofta förknippat med en familjehistoria av allergiska tillstånd som astma eller hösnuva. När man har hudinflammation så är det också en spegel av vad som händer i kroppen En person med eksem har också läckande tarm (genomsläpplig tarmslemhinna) och ofta dysbios och i vissa fall SIBO (överväxt av bakterier i tunntarmen)
Medan alla fall av atopisk dermatit räknas som eksem, är inte alla former av eksem atopisk dermatit. Andra typer av eksem inkluderar kontaktdermatit (orsakad av direkt kontakt med en irriterande eller allergen), seborroisk dermatit (som ofta påverkar hårbotten), och dishydroiskt eksem (som påverkar händer och fötter). Varje typ har sina egna specifika orsaker och symptom men de delar den gemensamma egenskapen av hudinflammation och irritation.
Matallergier och AD (eksem)
Det är utom allt rimligt tvivel att eksem och mat hänger ihop. Ingen specialistläkare på området skulle kunna hävda något annat. Atopisk dermatit (AD) är en ganska vanlig hudsjukdom hos barn. I många fall är föräldrar oroliga över att matallergi spelar en roll i deras barns symptom och de frågar om eliminering av kost skulle hjälpa till att kontrollera symtomen. I denna översikt försöker vi ge koncisa svar på de frågor som föräldrar ställer, och ge vetenskapliga bevis för eller emot vanliga uppfattningar.
De vanligaste kostbovarna
Vad vet vi då om samband med mat? Jo, vi vet idag att några av de vanligaste livsmedlen som tros framkalla allergi och AD inkluderar mjölk, ägg, gluten, socker, potatisväxter, färgämnen i mat, livsmedelstillsatser och konserveringsmedel. Det bör kommas ihåg att om någon är allergisk mot ett visst livsmedel, kan det utlösa en förvärring av AD och i sådana situationer leder undvikande av utlösaren till förbättring av patientens tillstånd.
Det evolutionära synsättet hjälper oss att förstå kostens betydelse
Eksem är en ny sjukdom. Vi har alltså inte alltid haft eksem. Det är välkänt att eksem helt saknas hos fritt levande jägar samlarfolk och att kopplingen är stark till konsumtion av jordbrukskost som mejeriprodukter och spannmål. Vi vet också att matallergi är vanligare hos barn med AD – 30% av dem är drabbade (jämfört med 4%–10% i den allmänna barnpopulationen.] Men det är ett faktum att eksem är ett nytt tillstånd som tyder på en krock mellan genetik och miljö. Vi har inte alltid haft eksem. BEfolkningar som följer en paleokost och inte äter jorbruksmat och processad mat har inte heller eksem.
Komjölk och ägg
Det har länge varit känt att komjölk och ägg har varit de två livsmedlen som anses vara ansvariga för flest barndoms allergier, kanske i gott sällskap med spannmålen. Därför har de varit de lätta måltavlorna när det kommer till elimineringdieter (oavsett allergihistorik). I det autoimmuna protokollet AIP utesluts också båda dessa och vi har noterat att många reagerar på ägg och mejeriprodukter. I den forskning som finns på just eksem är det dock lite svårtydda. Det finns många studier där man provat att utesluta bara komjölk och ägg, men resultaten är svåra att tyda eftersom man behåller flera andra av de vanligaste problematiska livsmedlen, Spannmål är ofta kvar i kostuppläggen, vilket gör det svårt att lägga för stor vikt vid resultaten av de studierna. Mer intressant blir det att titta på forskning som utesluter fler problematiska livsmedel eftersom resultaten annars överskuggas av andra allergena effekter. Vi vill med andra ord se vad som händer när vi esluter vete korn och råg jordnötter med flera ägg och ägg och mejeriproudukter.
De flesta med eksem upplever att kosten spelar stor roll
Vad upplever personer med eksem utlöser deras symtom? En enkätstudie publicerades 2017. Den hade rubriken ”Dietary modifications in atopic dermatitis: patient-reported outcomes”. 169 patienter med eksem fick en omfattande enkät att besvara och 87% rapporterade att de hade provat att utesluta livsmedel och de vanligaste bovarna var “skräpmat” (68%), mejeriprodukter (49,7%) och gluten (49%). Framför allt var “vitt-mjöl”produkter något som mer än hälften uteslöt för att begränsa sin symtom (53,6% av 69 personer), gluten (51,4% av 72 personer) och potatisväxter (51,4% av 35 personer). Vissa hade även blivit bättre av att lägga till fiskolja och grönsaker. Men det anmärkningsvärda var att 93,5% av patienterna ansåg att det var viktigt med kosten så att 32,5 procent fått göra det med sin läkare.
Studier på olika typer av elimineringskost
En generell elimineringkost innebär att alla livsmedel elimineras förutom en förutbestämd uppsättning av 12–20 livsmedel som generellt misstänks vara ofarliga för symtomen (hypoallergena). Ofta rör det sig om livsmedel som lamm, kyckling, ris, morötter, potatis m.fl. Det finns väldigt många sådana studier och vissa av dem visar imponerande resultat. Till exempel en studie av Caffarelli et al. visade att en generell elimineringsdiet minskade symtomen av eksem hos ungefär 70% hos 60 procent av patienterna.
I en annan studie av Hillier et al. visade en 2-veckors elimineringsdiet statistiskt signifikant förbättring av klåda och totalt drabbat område av eksem.
Skräddarsydd elimineringskost
Föräldrar får ofta med tiden en god bild av vad deras barn reagerar på och den kost de ger sina barn blir därför allt mer skräddarsydda till barnets behov. Att denna typ av kost hjälper har visats bland annat i en 3-årig prospektiv studie av 100 barn med eksem och de hade en statistiskt signifikant förbättring i genomsnittliga SCORAD-poäng, förutom minskning av genomsnittlig användning av aktuella kortikosteroider och totala serum-IgE-nivåer. I en annan studie såg man en måttlig till markant förbättring hos 40 av 44 patienter. Ytterligeare en studie såg signifikant förbättring i hos 49 av 66 patienter som slutförde studien. Sammantaget kan det alltså vara till nytta att skräddarsy kosten efer observerade symtom.
Köttbaserad kost gav fullständig symtomlindring
De mest intressanta kostuppläggen är de strikta. Vi har tittat på olika studier med eliminering av väldigt många livsmedel, även här väljs tillåtna livsmedel från en lista över livsmedel som tros vara hypoallergena. Det kanske mest intressanta är en studie på karnivost för barn med eksem. Studien av Martino et al. syftade till att utvärdera effektiviteten av en hemgjord köttbaserad formel (Rezza-Cardi-dieten) som ett diagnostiskt verktyg för barn med atopisk dermatit och misstänkt multipel matöverkänslighet. Studien involverade 16 barn med atopisk dermatit och misstänkt matöverkänslighet. Barnen fick lammkött, olivolja, rismjöl och salt samt vitaminer och kalcium och vad forskarna såg var anmärkningsvärt. Man utvärderade före och efter fyra veckor och hos samtliga barn såg man förbättrade symtom. Samma grupp har upprepat försöket på 51 barn, hälften fick köttdieten. Reduktionen av symtomen gick från 66 till 11 i symtomscore. Alltså en drastisk förbättring hos samtliga barn.
Karnivorkost testades på 70-talet
Rezza-Carid dieten uppfanns på 70-talet och hyllades tidigt för att rädda livet på barn med kronisk diarré. Dödligheten gick ner till noll för detta symtom på en barnklinik. Det här presenterades för professor Buccino vid en kongress för pediatrik i Palermo 1979. Buccino skriver i ett öppet brev:
“Ännu större förtjänst för de två forskarna var att de hade använt denna diet som ett första tillvägagångssätt för multipel matintolerans, de första i världen som experimenterade med det, så vitt jag vet, i behandlingen av ”intractable infant diarrhea”, Dödlighet för denna kliniska bild (diarré som varar mer än 15 dagar, med början under de första 3 månaderna av livet och utan känd orsak) var 70–75 %. Användningen av enbart köttdiet, utan parenteral näring, reducerade dödligheten i vår klinik till noll. De första resultaten publicerades 1976 och en uppdaterad fallserie presenterades av prof. Cardi vid pediatrikkongressen i Palermo 1979.” L. Businco,
Det finns också fallrapporter publicerade där köttdieten har använts framgångsrikt vid Crohns och ett par andra ovanliga autoimmunsjukdomar.
Sammanfattning
- En nyckelinsikt du behöver ta med dig är att kött, fisk och fågel utgör grundstenar i en kost som kan hindra eller motverka eksem. Däremot identifieras spannmål, mjölk och ägg som vanliga utlösare av eksem. Att uteslute spannml och mejeriprodukter ökar inte risken för näringsbrist eftersom animaliska produkter bidrar till ett rikt näringsinnehåll.
- Probiotika är en viktig komponent, med potential att inte bara minska symptomen av eksem utan också förebygga dess uppkomst, särskilt om det används under graviditeten.
- För att uppnå de bästa resultaten med kostförändringar är det avgörande att förstå principerna bakom paleo och allergen-minimerande kost. Närmare bestämt pekar forskningen mot fördelarna med att följa en kost nära den paleolitiska modellen, fri från modern jordbrukskost.
- Detta synsätt stöds av den observerade förbättringen hos individer som undviker spannmål och andra jordbruksprodukter, vilket tyder på att en återgång till en mer ursprunglig diet kan vara nyckeln till att hantera eksem effektivt.
- När inget annat hjälper kan en karnivorkost prövas för att avhjälpa symtomen. Detta rekommenderas dock efter att en AIP-kost prövats utan optimalt resultat.
Referenser:
- Martino, Francesco, et al. ”Effectiveness of a home-made meat based formula (the Rezza-Cardi diet) as a diagnostic tool in children with food-induced atopic dermatitis.” Pediatric Allergy and Immunology: Official Publication of the European Society of Pediatric Allergy and Immunology 9.4 (1998): 192-196.
- Cantani, A. ”A home-made meat-based formula for feeding atopic babies: a study in 51 children.” European Review for Medical and Pharmacological Sciences 10.2 (2006): 61.
- Hillier, J. K. ”Pacific seamount volcanism in space and time.” Geophysical Journal International 168.2 (2007): 877-889.
- Caffarelli, Carlo, et al. ”Elimination diet and intestinal permeability in atopic eczema: a preliminary study.” Clinical & Experimental Allergy 23.1 (1993): 28-31.
- Nosrati, Adi, et al. ”Dietary modifications in atopic dermatitis: patient-reported outcomes.” Journal of Dermatological Treatment 28.6 (2017): 523-538.
- Atherton, David J. ”Role of diet in treating atopic eczema: elimination diets can be beneficial.” BMJ: British Medical Journal 297.6661 (1988): 1458.
