Avsnitt 109 Är bröd den nya stenålderskosten?

I detta avsnitt granskar vi paleokostens historia och hur samtida intressen vill ändra vår syn på den. Vi utgår från diskussioner i media och ett avsnitt av SVT:s ”Vetenskapens värld”. Vi utforskar betydelsen av en övervägande animalisk kost, fettets värde i en tid med begränsad tillgång på kolhydrater, och hur matlagningen påverkade vår evolution. Vi diskuterar intressanta fynd om brödbakning under stenåldern, inklusive Natufiernas användning av rotknölar och vilda spannmål,

Avsnittet belyser också hur stenålderskosten jämför sig med moderna dieter i kliniska studier, och varför en kost rik på animaliska produkter är så fördelaktig för vår hälsa.

Lyssna på avsnittet

Prenumerera på podcasten ”Paleoteket” i valfri podcast-app.

  • Lyssna på Apple podcast (och lämna gärna en recension i appen)
  • Lyssna på Spotify
  • Sök på ”Paleoteket” i valfri podcast-app
  • Eller lyssna här nedan.

 

Artikel: Är bröd den nya stenålderskosten

 

Under de senaste åren har paleo-kosten hamnat alltmer i fokus både hos  traditionella medier och på Sveriges television (SVT). Tyvärr är ofta infallsvinkeln skeptisk, trots att de forskare man talar med ger entydigt stöd åt stenålderskosten som koncept. I den här artikeln och i avsnitt 109 av vår podcast Paleoteket talar vi mer om vad vi kan lära oss av historien. Vi pratar också om de risker vi ser med att vegetarisk ideologi går före forskning och förnuft – en utveckling som tyvärr redan påverkar många människors hälsa negativt. 

I det här avsnittet tar vi avstamp i SVT:s program ”Vetenskapens värld” som nyligen presenterade ett avsnitt med titeln ”Den verkliga stenålderskosten”, med ambitionen att ändra vår uppfattning om paleokosten. Men trots att programmet presenterar nya rön, bekräftar det också den grundläggande tesen nämligen att så väl den gamla som den “nya” stenålderskosten innehöll till stor del animalier och fett, snarare än bröd.

Trots att konceptet om en stenålderskost ofta möts av skepticism av traditionella medier så tycks kritiken paradoxalt nog alltid till slut stärka tesen att stenålderskosten är den mest  hälsosamma kosthållningen. Den här artikeln syftar till att utforska varför SVT och medierna snurrar till det för sig och hur vi kan tolka de senaste forskningsrönen utan allt för ideologiska glasögon. 

Insikter från istidens neandertalare

Programmet inleds med en fascinerande genomgång av neandertalarnas levnadsvanor under istiden, illustrerade genom deras lämningar i form av ben och matrester. Genom intervjuer med forskare som studerar dessa arkeologiska fynd, belyses följande punkter:

  • Animalisk föda som huvudkälla till näring: Studier visar att kött och fisk utgjorde huvuddelen av kosten för flera grupper, med några som fick mer än 50% av sina kalorier från animalier. Detta kompletterades med de växter man kunde hitta i naturen.
  • Fettets värde: I en miljö där kolhydrater var sällsynta, var fett en eftertraktad resurs för våra förfäder. Djuren jagades alltså strategiskt baserat på deras fettinnehåll, vilket var essentiellt för överlevnad i avsaknad av kolhydrater.
  • Matlagningens evolutionära roll:  Förmågan att tillaga mat korrelerar med ökningen av människans kroppsstorlek och livslängd, vilket tyder på ett starkt samband mellan tillagning och hjärnans utveckling.
  • Användning av medicinska växter: Bevis på att neandertalarna använde växter för medicinska ändamål, såsom smärtlindring och antibiotiska egenskaper.

Stenåldersmänniskan bakade sällan bröd, och det bör du härma

Trots att vissa nya fynd visar att jägar- och samlarsamhällen har inkluderat vissa växter och till och med tillrett bröd, så betyder inte det att bröd är inskrivet i dina gener, eller att det är hälsosamt att äta. Programmet på SVT tar upp historiska fynd, som de från en grotta i Paglicci i Italien. Det finns flera sådana exempel, men de samlade rönen visar också att befolkningarna fått mycket sämre hälsa, blivit kortare, fått karies och svag benstomme av att gå över till spannmål och minska på animalierna. 

Helt animalisk kost i norr

Den arkeologiska forskningen har entydigt visat att den stenålderskost som våra svenska förfäder åt bestod nästan  uteslutande av kött, fisk, fågel, och skaldjur. Men betyder det att vi verkligen mår bättre av den kosten. Svaret är entydigt ja om vi tittar på de kliniska studier som gjorts. Vi talar mer om den forskningen i avsnitt 49 av podden.  

Spannmål kan vara ett mindre inslag i en hälsosam kost

Även om vissa små mängder spannmål kan inkluderas i en hälsosam kost, är det tydligt att ett högt intag av spannmål för de flesta människor blir vara. Framtiden kan komma att omvärdera när olika livsmedel introducerades i människans kost, men det ändrar inte de grundläggande slutsatserna om våra förfäders kostvanor och deras inverkan på vår hälsa idag.

Vad de “nya” rönen från SVT i själva verket säger: 

  • Människans kost måste innehålla animalier för att vara fullvärdig: Det råder en bred konsensus bland experter och genomgången forskning att våra förfäder förlitade sig på en kost rik på animaliska produkter. Vår erfarenhet är att den övervägande majoriteten av människor skulle må bättre av att äta mer animalier och inte mindre. 
  • Avsaknad av processad mat: I motsats till dagens kostvanor, som domineras av processade spannmål och mejeriprodukter, åt våra förfäder huvudsakligen hela livsmedel. Denna poäng glöms bort i många program om kost och hälsa. Vi blir i allmänhet sjuka av de spannmål som finns i processade livsmedel och inte av havregrynsgröten. 
  • Begränsat intag av spannmål och baljväxter: Vi vet att våra förfäder inte åt varken spannmål eller baljväxter någon nämnvärd mängd, om de kunde undvika den saken. Det är sant att vissa samhällen kan ha inkluderat vilda spannmål i sin kost, men det är också sant att dessa aldrig utgör en betydande del av deras energiintag.
  • Skälen till att undvika spannmål är många och goda: Spannmål är näringsfattiga jämfört med andra livsmedel och kan bidra till näringsbrister, sämre maghälsa och belastning av lektiner och enzymhämmare vilka bidrar till att öka risken för överkänslighet och autoimmuna sjukdomar.

Det evolutionära perspektivet visar vägen mot bättre hälsa

Kritiken mot paleokosten tenderar att missa poängen. Det centrala i diskussionen borde inte vara om spannmål eller baljväxter ingick i kosten, utan snarare hur evolutionen har format våra kostbehov. En kost baserad på hela, oprocessade (men ofta tillagade) livsmedel är det som vårt matsmältningssystem är anpassat för. Den moderna trenden att inkludera mer vegetabiliska produkter av ideologiska skäl tar inte hänsyn till de genetiska faktorer som spelar en avgörande roll för vår hälsa.

Slutsatser 

Om du är intresserad av att förbättra din hälsa gör du klokt i att vara mycket kritisk mot alla de ideologiskt drivna intressen som finns i dag och som gärna vill sälja mer växtbaserade produkter till dig. Din genetik är resultatet av hundratusentals år av evolution, där en kost rik på animaliska produkter har varit grundläggande. Att äta mer bröd eller andra processade vegetabiliska livsmedel kommer inte ge dig bättre hälsa. Du kommer att känna skillnaden efter bara några veckor om du ger dig in i den återvändsgränden. Många har lurats in i det vegetariska träsket och åsamkat sin hälsa stor skada. Ibland för resten av livet.

Att förstå och tillämpa de principer som våra förfäder levde efter kan vara nyckeln till att återvinna sin hälsa. Men den vägen anser vi kantas av hela, näringsrika livsmedel med minimalt med  processade produkter. Det är  i linje med våra genetiska förutsättningar. Att äta bröd kan vara en del av en hälsosam kost, men inte en stor del. Allt spannmål du äter innebär i slutändan snarare en belastning än en tillgång.