Klinisk studie paleo-kost

Avsnitt 49 Paleo-kost förebygger kronisk sjukdom visar färsk genomgång av forskningsläget

Paleo-kost förebygger riskmarkörer för kronisk sjukdom. Det konstaterar en systematisk genomgång och meta-analys av forskningsläget som publicerades i juli 2019. Studien har titeln "Influence of Paleolithic diet on anthropometric markers in chronic diseases: systematic review and meta-analysis." 

24 kliniska studier har jämfört paleokost med kostupplägg som diabeteskost, nordiska näringsrekommendationer, medelhavskost med mer. Resultaten var helt entydiga: paleokosten är bättre för din hälsa än nuvarande kostråd.

I detta blogginlägg kan du:

  • läsa en sammanfattning av den systematiska genomgången
  • lyssna på podd-avsnitt 49 där jag och Anna-Maria Norman diskuterar studien
  • OCH ladda ner en pdf med mina kommentarer kring resultaten av 24 kliniska studier på paleo-kost, samt länkar till studierna.

 

Lyssna på podcast-avsnittet:

Prenumerera på podden Paleoteket i din podcast-app, eftersom du då inte missar kommande avsnitt. Klicka då här (om du har en podcast-spelare öppnas den) eller sök på ”Paleoteket – läkande kost och livsstil” i din podcast-app. Du kan också lyssna via Acast och Soundcloud. Du kan också läsa om alla avsnitt här 

Varför behövs evolutionsperspektivet?

“Inom biologin blir ingenting begripligt om det inte ses i ljuset av evolutionen”. Detta citat av professor T. Dobzhansky ringar in ett grundläggande problem med våra nuvarande kostråd. Evolutionen har nämligen helt glömts bort. Inte heller har de tagit hänsyn till de senaste årens jämförande kliniska studier som sammanfattas i Nutrition journals artikel. 

Det behövs ett perspektivbyte inom sjukvården och på livsmedelsverket. Det som varit en del av människans miljö, kost eller livsstil under en betydande del av evolutionen ska betraktas som hälsosamt tills motsatsen är bevisad. Det omvända gäller också, att det evolutionärt nya ska betraktas som ohälsosamt tills motsatsen är bevisad. 

Hälften av befolkningen

Kroniska sjukdomar är den dominerande dödsorsaken i Sverige, men också den främsta orsaken till långvarigt lidande. De största kategorierna är diabetes, hjärt-kärlsjukdom, autoimmuna sjukdomar, kronisk smärta, demens och depression. Dessa sjukdomar står för 85 procent av vårdkostnaderna och drabbar någon gång de flesta svenskar. Omkring hälften av sveriges befolkning bedöms lida av en eller flera kroniska sjukdomar och tjugo procent av unga människor (under 20 år) har en kronisk sjukdom.

Den största genomgången hittills

Randomiserade kliniska studier är den främsta formen av forskningsstudier – den så kallade “gyllene standarden”. I den aktuella genomgången gick författarna igenom 24 sådana studier för att se om paleo kunde förebygga kronisk sjukdom och om den gjorde det mer effektivt än nuvarande kostråd.

Medelhavskost, NNR (nordiska näringsrekommendationerna), diabeteskost (socialstyrelsens riktlinjer för diabetes), lågfettkost, AGHE (australiska näringsrekommendationerna, DHC (dutch health council), AHA (american heart associations rekommendationer) och WHOs näringsrekommendationer fick alla mäta sig med paleo-kosten.

I samtliga fall visade sig paleo-kost förbättra både markörer för ohälsa och uppmätta symtom bättre än nuvarande kostråd. Detta trots att rådande rekommendationer har placeboeffekten på sin sida eftersom specialister, forskare och myndigheter förespråkar dessa dieter och inte paleokost. 

Samtliga studier visade positiv effekt

Några faktorer som återkom i flera studier var kroppsvikt, BMI och midjemått. Därför kunde man i den systematiska genomgången matematiskt faställa en signifikant effekt av paleokosten på just dessa mått. När man beräknade effekten fann man alltså att paleo är ett kostupplägg som bygger hälsa på ett mer effektivt sätt än nuvarande kostråd. Vi vet att BMI, kroppsvikt och midjemått är oerhört viktiga hälsomått som förutspår kronisk sjukdom. Därför fokuserar sjukvården på att kommunicera hur viktigt det är att gå ner i vikt. 

Mer intressant än dessa kroppsmått var dock ett antal andra observationer som inte förekom i lika många studier. Därför kunde man inte räkna på dem. Men de ger en bild av hur kroppen påverkas i övrigt när man ställer om till paleo-kost. Sammanfattningsvis kan man konstatera att samtliga kroppssystem som studerats tycks fungera bättre efter omställning till paleokost. Detta oavsett om försökspersonerna var sjuka eller friska. 

Effekt på kroppen av paleo-kost: 

 

Inflammation

Minskad inflammation vid övervikt, diabetes, sköldkörtelsjukdom och inflammatorisk tarmsjukdom. Uppmätt med CRP, antal vita (WBC) och F-calprotectin

Hjärnan

Minskad utmattning vid MS

Förbättrad minnesfunktion under menopaus

Högre välbefinnande (en rad tillstånd) exempelvis sköldkörtelsjukdom

Hormonhälsa

Ökad nedbrytning av stresshormon

Lägre insulin

Munhälsa

Förbättrad munhälsa  minskad blödning och minskade fickor i tandköttet

Ökad bredd i munnens mikroflora

Mättnad

Högre mättnadsgrad (samtliga studerade tillstånd)

Cellfunktion

Förbättrad mitokondriefunktion (vid ME/CFS, kroniskt trötthetssyndrom)

Kardiovaskulär hälsa

Förbättrad kondition

Metabol hälsa

Förbättrad blodsockerkontroll (friska, typ-2 diabetes och metabola syndromet)

Förbättrade blodfetter (friska, typ-2 diabetes och metabola syndromet)

Lägre blodtryck (friska, typ-2 diabetes och metabola syndromet)

Leverhälsa

Minskat leverfettinlagring, vilket är ett hälsotecken

Ökad nedbrytning av stresshormonet kortisol, alltså minskad stress belastning för kroppen.

Försökspersonerna i studierna var i de flesta fall patienter med kronisk sjukdom som övervikt (8 studier), typ-2 diabetes (5 studier), hjärtsjukdom (2 studier) eller metabola syndromet (2 studier). 

Paleokost och autoimmun sjukdom

Autoimmuna sjukdomar är av särskilt intresse för oss eftersom de drabbar så många (omkring en miljon svenskar) och orsakar mycket lidande. Det finns inte lika mycket forskning här, bara fyra studier. Men samtliga studier har visat betydande positiv effekt på symtomen.

I en studie på Inflammatorisk tarmsjukdom (Konijeti et al., 2017) minskade symtomen betydligt och även uppmätt inflammation hos  11 av 15 patienter (73%) minskade. Dessa elva personer såg med andra ord sin symtom i stort sett försvinna på sex veckor samtidigt som inflammationsmarkörer i tarmen (calprotectin) gick ner.

I en studie på Sköldkörtelsjukdom (Abbot et al., 2019 och ) fick 16 försökspersoner bättre livskvalitet på samtliga uppmätta områden, minskad inflammation och hälften kunde minska sin medicinering. En annan studie (Esposito et al., 2016) på samma tillstånd visade att paleokost på tre veckor fick attacken mot sköldkörteln att minska genom att mängden antikroppar halverades.

Ytterligare en studie på Multipel skleros (Babita et al., 2014) följde tio personer under ett år och dessa försökspersoner uppvisade en drastisk förbättring av sin förmåga till rörelse, funktionsgrad och en lång rad andra symtom.

Dessa fyra studier var av olika skäl inte med i den systematiska genomgången. De var antingen för färska eller så kallades inte kostupplägget för paleolitisk kost, vilket gjorde dem svåra att hitta. 

Slutsats

Samtliga 24 studier visar positiv hälsoeffekt av paleo-kost. Resultaten var imponerande och de biverkningar man fann var av positivt slag. 

Det finns inget känt kostupplägg som i en enda studie visat sig vara bättre än paleo-kost för att minska symtom, förebygga och motverka kronisk sjukdom. 

Frågan om rött kött är inflammatoriskt, ohälsosamt eller sjukdomsskapande adresseras indirekt i den här forskningen. Paleokost innehåller nämligen mer rött kött än samtliga jämförande dieter och borde därför enligt rådande desinformation ha fått se sin hälsa försämrad. Det motsatta inträffade. De som åt en paleo-kost, som innehåller en betydande andel kött, såg sin hälsa förbättrats i samtliga fall. 

Alla de sjukdomstillstånd som paleokost hittills tillämpats på har blivit bättre och exempelvis typ-2 diabetes kan reverseras enbart med paleokost. Bara i Sverige handlar det om nära 500 000 patienter som alltså skulle kunna bli friska med hjälp av rätt kostråd.

De autoimmuna sjukdomar som studerats i samband med paleo-kost har i samtliga fall blivit bättre. 

Ska kostupplägg som inte tar hänsyn till evolutionen, betraktas som tillförlitliga?

Det vetenskapliga underlag vi har presenterat här pekar på att ett perspektivbyte behövs inom sjukvården och hälsovårdande myndigheter. Det som varit en del av människans miljö, kost eller livsstil under en betydande del av evolutionen ska betraktas som hälsosamt tills motsatsen är bevisad. Det omvända gäller också, att det evolutionärt nya ska betraktas som ohälsosamt tills motsatsen är bevisad.

Tabell med kliniska studier på paleo-kost

Jag har valt att sammanställa kliniska studier på paleo-kost i denna tabell och försökt tydliggöra vilka hälsoeffekter som påvisas i respektive studie. Klicka här eller på tabellen för att ladda ner den som pdf och där finns studierna länkade.

Klinska studier på paleo-kost
Markörer för kronisk sjukdom, inflammation och autoimmun sjukdom
Sammanställd i september 2019 av Karl Hultén paleoteket.se
Författare / år Grupp (diagnos, urval) Resultat (kommentar av K) Resultat (kommentar av K’) Varaktighet (månader) Deltagare Paleolitisk diet för män / kvinnor
Inflammatoriska sjukdomar
Abbot et al. 2019 Sköldkörtelsjukdom Bättre livskvalitet och minskad inflammation Bättre än kontrolldieten (tidigare)
Konijeti et al. 2017 Inflammatorisk tarmsjukdom Minskade symtom och lägre inflammation Bättre än kontrolldieten (tidigare)
Bisht et al., 2014 Patienter med multipel skleros Signifikant förbättring av utmattning Bättre än kontrolldieten (tidigare) 12 månader 01/08
Myhill e al., 2013 Myalgiska encefalomyelitpatienter (ME/CFS) Förbättrad mitokondriefunktion och antioxidantstatus Bättre än kontrolldieten (tidigare) 138
Friska
Blomquist C, et al.2017 Friska kvinnor efter klimakteriet Bättre triglycerider, minskat kroppsfett Bättre än kontrolldieten (tidigare) 24 månader 0/35
Genoni et al., 2016 Friska kvinnor Mer viktnedgång än kontroll. Bättre än kontrolldieten (AGHE) 1 månader 0/22
Baumgartner et al., 2009 Frisk befolkning i fysisk aktivitet Bättre munhälsa (blödning tandfickor och ökad bredd i munnens flora Bättre än kontrolldieten (tidigare) 4 veckor 05/05
Frassetto et al., 2009 Frisk befolkning i fysisk aktivitet Lägre blodtryck, insulin. Bättre glukostolerans LDL och HDL. Bättre än kontrolldieten (tidigare) 3 veckor 06/03
Osterdahl et al., Frisk befolkning Viktnedgång, lägre blodtryck Bättre än kontrolldieten (tidigare) 3 veckor 08/09
Smith et al., 2014 Frisk befolkning Viktnedgång, bättre cardiovaskulär funktion Bättre än kontrolldieten (tidigare) 2 månader och 2 veckor 24/20
Bligh et al., 2015 Frisk befolkning Högre mättnadsgrad Bättre än kontrolldieten (WHO) 6 månader 24/0
Överviktiga
Ahlgren et al., Överviktiga och mycket överviktiga kvinnor – (ingen utvärdering) .. 24 månader 0/6
Boraxbekk et al., 2015 Överviktiga och mycket överviktiga postmenopausala kvinnor Bättre minnesfunktion, viktnedgång, bättre blodfetter Bättre än kontrolldieten (NNR) 6 månader 0/9
Stomby et al., Överviktiga och mycket överviktiga kvinnor Viktnedgång, ökad nedbrytning av stresshormon Bättre än kontrolldieten (NNR) 24 månader 0/27
Hanmarström et al., Överviktiga medelålders kvinnor (ingen utvärdering) 24 månader 0/8
Blomquist C, et al.2018 Postmenopausala kvinnor med övervikt Minskat kroppsfett Bättre än kontrolldiet (diabeteskost) 6 månader 0/33
Otten et al., 2016 Mycket överviktiga postmenopausala kvinnor Minskat leverfett, högre inusulinkänslighet Bättre än kontrolldiet (lågfettkost) 24 månader 0/25
Melberg et al., Mycket överviktiga postmenopausala kvinnor Minskat kroppsfett, bättre blodfetter Bättre än kontrolldieten (NNR) 24 månader 0/35
Ryberg et al., 2013 Mycket överviktiga kvinnor i klimakteriet Minskat energiintag (25%) viknedgång, bättre blodfetter, högre insulinkänslighet, minskad inflammation Bättre än kontrolldieten 1 månad och 1 vecka 0/10
Diabetes
Masharani et al., 2015 Diabetes typ 2 Bättre blodsockerkontroll, bättre blodfetter Bättre än kontrolldieten (diabetes) 3 månader 14
Jonsson et al., 2009 Patienter med typ 2-diabetes Minskad inflammation, lägre blodtryck, bättre blodsockerkontroll och minskat kroppsfett. Bättre än kontrolldieten (diabetes) 6 månader 01/06
Fontes-Vilalba et al., Patienter med typ 2-diabetes Lägre leptin Bättre än kontrolldieten (diabetes) 6 månader 06/01
Frassetto et al., 2013 Patienter med typ 2-diabetes Minskad syrautsöndring (organska syror) i urin Bättre än kontrolldieten (diabetes) 3 veckor 06/07
Jonsson et al., 2013 Patienter med typ 2-diabetes Bättre mättnad, viktnedgång Bättre än kontrolldieten (diabetes) 3 månader 10/03
Hjärtsjukdom
Jonsson et al., 2010 Patienter med kranskärlssyndrom Mer mättnad, lägre leptin, minskat kroppsfett Bättre än kontrolldieten (medelhavskost) 12 veckor 14/0
Lindeberg et al., 2007 Ischemiska patienter med hjärtsjukdomar Bättre glukostolerans minskat kroppsfett Bättre än kontrolldieten (medelhavskost) 12 veckor 14/0
Metabola syndromet
Boers et al., 2014 Patienter med metaboliskt syndrom Lägre blodtryck, bättte blodfetter Bättre än kontrolldieten (DHC) 2 veckor 18
Pastore et al., 2015 Hyperkolesterolemiska patienter Bättre blodfetter, LDL TG och HDL Bättre än kontrolldieten (AHA) 4 månader 10/10