Den medicinska matrevolutionen är titeln hos ett väldigt intressant nummer av tidskriften Socialmedicinsk tidskrift (vol 8, juli 2021). Vi har bidragit med artikeln Kost för minskad inflammation – autoimmuna protokollet (AIP) där vi berättar om vad autoimmun kost (AIP) är och vad det finns för forskning på området samt vår egen erfarenhet från arbete med klienter. I detta blogginlägg delar vi med oss av ett utdrag ur den texten, där vi sammanfattar resultaten från en av våra kursomgångar av AIP Masterclass från hösten 2020, som då var 8 veckor långt.
Vad är AIP?
AIP (autoimmunt protokoll, autoimmun kost) är ett kostupplägg och en metod som syftar till minskade symtom, bättre hälsa och livskvalitet vid autoimmuna sjukdomar och inflammatoriska hälsoproblem. Grunden för metoden är en elimineringskost som utesluter tarmirriterande, allergena och inflammationsskapande livsmedel. Läs mer om AIP här.
Beprövad erfarenhet – 8 veckor med autoimmun kost (AIP)
En viktig del av AIP är att patienten lär sig att vara lyhörd för kroppens reaktioner. Detta gör det möjligt att känna av förändringar i hälsan och att notera eventuella födoämnesöverkänsligheter, som riskerar att trigga symtom.
Vi har därför tagit fram en mat- och symtomdagbok som är en del av alla våra program. Klienten uppmuntras att logga sin kost, livsstil och symtombild dagligen. Dessutom görs en månadsutvärdering med hjälp av en symtomenkät där klienten graderar sina symtom på en skala 0-4 (0 = har sällan eller aldrig symtomen, 1 = milda symtom som uppstår sällan, 3 = milda symtom som uppstår ofta, 4 = svåra symtom som uppstår ofta)
I vårt onlinekurs AIP masterclass hösten 2020 deltog totalt 38 personer varav 32 delade med sig av sina symtomsammanställningar vid tre tillfällen: vid start, efter 4 veckor och efter 8 veckor.
De flesta upplevde betydande symtomlindring:
- 28 personer (87,5%) upplevde minskande symtom
- 4 (10,5%) upplevde ingen förändring av symtombilden.
Summan av dessa 32 deltagares symtomindex (självskattning) var:
- Vid start: 2350
- Efter 4 veckor: 1303
- Efter 8 veckor: 1010
Vad talar förändringarna i symtom om för oss?
Symtomformuläret fångar upp de symtom som tyder på aktivering av immunförsvaret och följande inflammation. Det ska hjälpa klienten att analysera sitt nuläge och utvärdera den förändring som sker i kroppen. Symtomformuläret ger viktiga ledtrådar och hjälper till att uppmärksamma även mindre symtom som kanske inte hör till de mest problematiska. Varje förbättring är viktig att notera eftersom de motiverar till fortsatt hälsoarbete.
Varje deltagare graderar sina symtom inom följande kategorier: huvud (exempelvis huvudvärk och yrsel), kognition och hjärna, ögon, näsa, öron, mun och svalg, hjärta, lungor, hud, vikt och aptitregelring, matsmältning, känslolägen, mental energi, leder och muskler.
När vi coachar kursdeltagare eller individuella klienter i kostomställningen är vi mer intresserade av det totala symtomläget än specifika diagnoser. En relativ minskning av symtomindex till hälften innebär i praktiken en betydligt högre livskvalitet. De vanligaste diagnoserna är sköldkörtelsjukdom och magproblem (IBS eller IBD) och i huvudsak är kvinnor den största patientgruppen. Vi uppmuntrar våra klienter och kursdeltagare att föra en nära dialog med sin läkare i samband med att de påbörjar en kostomläggning samt att genomföra relevant provtagning. Ofta minskar nämligen behovet av medicinering.
Tabell
Tabellen nedan beskriver några exempel på symtombeskrivningar från deltagare i vår senaste kursgrupp (deltagarna är anonyma). Alla dessa deltagare är kvinnor.
| Deltagare | Symtomläge vid start: | Utvärdering efter 4 veckor: | Utvärdering efter 8 veckor | Beskriv hur du mår idag och sammanfatta kort hur ditt mående har förändras. |
| A: Deltagare med ledvärk, metabolt syndrom och sköldkörtelproblem | 19 | 7 | 4 | “Kan inte komma ihåg att jag känt mig så pigg och frisk i kroppen någon gång! Har lite symptom kvar i muskler och leder (men är bättre!). Mår mycket bättre psykiskt, och känner mig nöjd med hela matintagsprocessen!!” |
| B: Deltagare med Graves och IBS | 113 | 76 | 46 | “Jag mår relativt bra men är väldigt stresskänslig. Jag är förtröstan om att det kommer bli bra. Jag är inte lika påverkad psykiskt/mentalt, mindre nedstämd och piggare i kroppen. Mina matsmältningsproblem är borta!” |
| C: Deltagare med sköldkörtelproblem | 110 | 59 | 31 | “Från en trött och sliten kropp och knopp har jag idag fått en helt annan energinivå. En hjärndimma som jag inte visste att jag hade är borta och jag orkar mycket mer i vardagen. Kroppen är ca 10 kg lättare och det gör nog sitt till.” |
| D: Deltagare med Hashimotos | 121 | 74 | 58 | “Jag känner att jag har mer energi/ ork, gladare, huden är lite mindre torr. Jag har gått ner 17 kg sedan mitten på augusti vilket var önskat.” |
| E – Deltagare med diabetes typ-2 och ledvärk | 160 | 54 | 45 | “Mindre magkramper och diarré. Mina diabetesvärden har gått ner med flera enheter redan efter första veckan. Värk i leder och muskler kommer tyvärr lite då och då fortfarande, hade det inte innan jag började med insulinet.” |
| F – Deltagare med MS | 93 | 56 | 51 | “Mindre värk, piggare (även om ett pågående skov just nu påverkar mig negativt), mer lust till livet. :-)” |
Vad är rimliga förväntningar på en kostomläggning?
Vad är egentligen en rimlig målsättning vid omläggning till ett läkande kostupplägg som det som AIP? Det är svårt att besvara den frågan, eftersom olika individer får helt olika resultat. Vad vi ändå kan påstå efter många års erfarenhet är att minskade symtom är en rimlig målsättning. Men i vilken utsträckning?
Vid en rad inflammatoriska besvär, magproblem, allergier och intoleranser kan en kostomläggning ge relativt snabba resultat. När det gäller autoimmun sjukdom måste vi först dra oss till minnes att den vävnadsskada som immunförsvaret orsakat kan medföra nedsatt funktion permanent. När immunförsvaret lugnar sig och inflammationen går ner återhämtar sig olika vävnader olika väl, och olika snabbt. Resultaten skiljer sig därför åt beroende på vilken autoimmun sjukdom det handlar om och hur stor skada som uppstått.
Snabba symtomförbättringar brukar komma vid två kategorier av sjukdomar. Den första inkluderar vävnader som omsätts snabbt som exempelvis tarmen och huden. Tarmväggens celler omsätts inom några dagar och därför återhämtar sig tarmväggen ofta snabbt vid en kostomställning. Det brukar heta att huden är tarmens spegel och det är faktiskt så att de flesta hudsymtom i form av utslag, klåda, nässelutslag och eksem har potential att läka ungefär lika snabbt som tarmen. Men det finns också hudsjukdomar som behöver betydligt längre tid som vitiligo och alopecia. Det beror på att de flesta specialiserade celler är mer känsliga. Celler som tillverkar färgämne i huden eller som bildar hårstrån behöver mycket mer tid att återbildas från stamceller i underhuden.
En annan kategori som också kan uppvisa snabba resultat rör systemisk inflammation, det vill säga när det har uppstått ett inflammationstillstånd i hela kroppen. De vanligaste symtomen på detta är huvudvärk, hjärndimma, trötthet och andra kognitiva symtom samt smärtor från leder, muskler och ligament. Hjärndimma är inte ett medicinskt tillstånd i sig, utan snarare ett sidosymtom som är vanligt vid inflammatoriska och autoimmuna sjukdomar. Det handlar i grunden om en kognitiv dysfunktion: minnesproblem, dålig koncentration, brist på mental klarhet och oförmåga att fokusera. Ibland beskrivs det också som mental trötthet eller ett slags molande känsla som gränsar till huvudvärk.
Långsamma symtomförbättringar brukar komma från vävnader som återhämtar sig långsammare än andra. Detta gäller exempelvis sjukdomar där körtelvävnader är skadade, MS, där nerver är involverade eller artros som uppstått i leder. Ibland har det gått så långt att skadan inte kan läka fullt ut eller kanske inte alls. Hos äldre och vid långvarig sjukdom är skador ibland mer betydande. Kanske har symtomen med åren blivit allt mer betydande eller så har till och med fler diagnoser tillkommit. I dessa fall kan kostomläggningen medföra att vissa symtom förbättras snabbt medan andra kvarstår. Immunförsvaret kan ha skadat vävnad vilket gör att du fått en permanent nedsatt funktion som kräver fortsatt läkemedelsbehandling.
Att förebygga sjukdom
Att en läkande kost kan förebygga sjukdom är en annan viktig aspekt som ofta blir bortglömd. Det är rimligt att anta att en kost som förbättrar symtomen också minskar risken för ytterligare autoimmuna sjukdomar eller inflammatoriska symtom. En person som har en autoimmun sjukdom löper nämligen ökad risk att få ytterligare autoimmuna sjukdomar. Forskningen visar att 25 procent av de som har en autoimmun sjukdom, utvecklar ännu en. Förutom detta är det välkänt att problem med immunförsvaret tenderar att fördjupas med åren om man inte förändrar kost och livsstil. Tre eller fler autoimmuna sjukdomar kallas för MAS (Multiple Autoimmune Syndrome). Ett mål med AIP är, förutom minskning av symtom, att förebygga uppkomst av fler autoimmuna sjukdomar och inflammatoriska symtom längre fram i livet.
Slutsats
Sammanfattningsvis kan man säga att symtomlindring genom minskad immunaktivitet ser olika ut vid olika autoimmuna sjukdomar och påverkas av hur länge de autoimmuna processerna pågått. Det är viktigt att ha rimliga förväntningar vid en kostomläggning. Varje symtomlindring är en vinst att fira och det är också ett gott resultat att lyckas minska risken för progression. Det är samtidigt viktigt att komma ihåg att AIP inte botar sjukdomen i grunden. Om en person har en autoimmun så kommer immunförsvaret även framöver vara opålitligt, en med hjälp av kost och livsstil är det möjligt att lindra symtomen betydligt och förbättra sin livskvalitet.
Läs hela artikeln ”Kost för minskad inflammation – autoimmuna protokollet (AIP)
Läsa temanumret Den medicinska matrevolutionen (Socialmedicinsk tidsskrift, vol 8, juli 2021)
