Ett vetenskapligt och evolutionärt perspektiv på Livsmedelsverkets kostråd (avsnitt 112 + blogg)

Under hösten 2024 presenterades Livsmedelverkets generella kostråd för den vuxna befolkningen och vi har skickat in ett officiellt remissvar till Livsmedelsverket. Hela svaret går att läsa längre ner men första kommer en kortare sammanfattning. 

Lyssna på en inspelning av remissvaret i vår här

I diskussionen kring hälsa och kost är det avgörande att vi bygger rekommendationer på solid vetenskap, där randomiserade kliniska prövningar – inte bara observationsstudier – spelar en central roll. Observationsstudier kan ge indikationer, men det är endast kontrollerade experiment som kan bekräfta orsakssamband. Vår uppfattning är att Livsmedelsverkets uppdaterade kostråd inte fullt ut lever upp till detta krav. Vi ser behovet av en mer nyanserad och vetenskapligt förankrad analys för att säkerställa att råden främjar folkhälsan på lång sikt.

Sammanfattning av remissvaret
Vårt remissvar till Livsmedelsverkets nya kostråd bygger på en kombination av klinisk erfarenhet, aktuella forskningsgenomgångar och ett evolutionärt perspektiv. Här är några huvudpunkter:

1. Kritik mot begränsningen av rött kött
   • Livsmedelsverkets råd att begränsa rött kött till 350 gram per vecka vilar på epidemiologiska studier som är för osäkra för att stödja så långtgående rekommendationer.
   • Den påstådda risken för tjock- och ändtarmscancer är statistiskt svag och sannolikt påverkat av confounders, exempelvis andra livsstilsfaktorer och kostmönster.
   • Evolutionära och biologiska argument pekar på att rött kött varit en central del av människans kost i miljontals år, utan att kopplas till hälsoproblem på samma sätt som moderna, ultraprocessade livsmedel.
2. Fördelarna med rött kött underskattas
   • Rött kött är en unik källa till högkvalitativt protein, hemjärn, B12 och andra näringsämnen som är svåra att ersätta med vegetabiliska alternativ.
   • För äldre, barn och andra sårbara grupper är rött kött avgörande för att förebygga näringsbrist och upprätthålla god hälsa.
3. Ultraprocessad mat saknas i fokus
   • Samtidigt som rött kött ifrågasätts saknas en tydlig avrådan från ultraprocessad mat, trots att det finns stark evidens för dess koppling till ohälsa.
4. Interventionsstudier behövs
   • De aktuella kostråden saknar stöd från randomiserade kliniska prövningar. Vi föreslår att råd baseras på högkvalitativ evidens, som exempelvis interventionsstudier där olika kostupplägg jämförs.
5. Risk för negativa effekter av alternativa proteinkällor
   • Att ersätta rött kött med baljväxter kan leda till näringsbrister, särskilt för grupper som redan är utsatta, exempelvis personer med IBS eller andra matsmältningsproblem. Dessutom är det orealistiskt att tro att människor i praktiken kommer att ersätta kött med kokta baljväxter – ultraprocessade substitut är en mer sannolik konsekvens.
6. Ett evolutionärt perspektiv på kost
   • Vi argumenterar för att Livsmedelsverket i större utsträckning bör integrera ett evolutionärt perspektiv i sina råd. Livsmedel som varit centrala i människans kost under evolutionen bör betraktas som säkra tills motsatsen är bevisad.

Vi föreslår att Livsmedelsverket omprövar kostrådet om rött kött och istället fokuserar på kostråd som främjar intag av näringsrika, oprocessade livsmedel. Genom att inkludera kliniska prövningar i evidensbasen och betona människans evolutionära bakgrund kan kostråden bättre anpassas för att förbättra folkhälsan.

 

Diarienummer 2023/04398 – till Livsmedelsverket

2024-10-22

Remissvar till Livsmedelsverkets uppdaterade kostråd till den vuxna befolkningen

Vi värdesätter den pågående diskussionen om kost och hälsa och ser fram emot att ge vår feedback på Livsmedelsverkets uppdaterade kostråd. I detta remissvar kommer vi att belysa flera fundamentala svagheter i det presenterade underlaget och föreslå nödvändiga ändringar.

Under de senaste 15 åren har vi arbetat med att stödja personer som lider av autoimmuna sjukdomar, magproblem, inflammation och metabola sjukdomar i deras strävan att återfå sin hälsa. Genom vår praktiska erfarenhet har vi observerat vilken kost och livsstil som främjar läkning och bygger en god hälsa. Utifrån denna bakgrund är vi oroade över de potentiella konsekvenserna av Livsmedelsverkets nya kostråd för folkhälsan framöver.

I vårt remissvar fokuserar vi särskilt på följande kostråd:

• Att begränsa rött kött till 350 gram per vecka, och vi föreslår att detta råd tas bort.

Vi kommer även att kommentera på relaterade kostråd:

• Att uppmuntra fri konsumtion av baljväxter, gärna varje dag.
• Att inte adressera vegetabiliska ersättningsprodukter, trots att dessa ofta är ultraprocessade.
• Att inte ge några råd gällande ultraprocessad mat i allmänhet.

Epidemiologisk forskning har allvarliga brister

De uppdaterade kostrådet att begränsa rött kött till 350 gram per vecka motiveras enligt Livsmedelsverket av både av hälsoskäl och miljöskäl. Men de huvudsakliga argumenten för att begränsa rött kött bedömer vi ändå har med hälsa att göra. Man hävdar att det finns “övertygande bevis för att hög konsumtion av rött kött, särskilt charkprodukter, bidrar till ökad risk för tjock- och ändtarmscancer”. 

Vi anser inte att bevisen är övertygande. 

Livsmedelsverkets rekommendationer vilar framför allt på epidemiologiska observationsstudier som är väldigt svåra att tolka generellt sett. Dessutom kan de inte fastställa orsakssamband. Läkaren och Stanfordprofessorn John Ioannidis har nått stjärnstatus genom att rikta strålkastarljuset mot problemet med felaktiga forskningsresultat. I ett uppmärksammat uttalande hävdar han att “All epidemiologisk nutritionsforskning hör hemma i papperskorgen” Varför säger han så?

Det största problemet är störande faktorer, så kallade confounders, alltså att sambanden mellan en misstänkt kostfaktor också samvarierar med flera andra faktorer (både kost och livsstil). 

En “hälsosam användar-bias” är en form av systematisk felkälla som uppstår när personer som är mer hälsomedvetna och aktivt engagerar sig i hälsosamma vanor också tenderar att ha andra beteenden och egenskaper som positivt påverkar deras hälsa. Det kan leda till att forskningsresultat förvanskas, eftersom hälsoeffekter kan tillskrivas en viss faktor (till exempel en specifik kost eller medicin), när de i själva verket är resultatet av den övergripande hälsosamma livsstilen hos dessa individer. 

Varningar för rött kött har funnits sedan 1970-talet och det betyder att personer som har lyssnat på dessa varningar också troligtvis har lyssnat till andra hälsoråd, som att röra på sig och äta mycket grönsaker och inte äta så mycket godis, chips och läsk. Vi vet också att det är just så vilket visats i en lång rad studier om hur beteendemönster samvarierar. Alltså är det välkänt sedan länge att det som uppger att de äter mer kött också röker i högre grad, rör sig mindre, äter mindre grönsaker,  tittar med på tv, och äter mer processad mat. 

Detta är en känd felkälla och därför försöker man i många studier kontrollera för dem, men även i de bäst kontrollerade studierna kan man inte kontrollera för alla confounders eftersom våra liv är för komplexa. Som Norman Breslow, tidigare biostatistiker vid University of Washington, sa: ”Forskare hoppas ofta kunna kontrollera faktorer som i själva verket inte går att kontrollera.” 

Studierna bygger dessutom på frågeformulär som är välkända när det gäller att ge felaktig beskrivning av faktisk livsstil och i många av studierna klassas hamburgare och pizza som rött kött. Det röda köttet har alltså sällskap med pommes frites och läsk, såser med e-ämnen, processade växtoljor och socker i individers kosthållning. Hur kan vi veta att det inte är summan andra födoämnen och bristande hälsointresse som ligger till grund för de observerade sambanden?

Svaga samband

Livsmedelsverket hävdar att det finns “övertygande bevis för att en hög konsumtion av rött kött, särskilt charkprodukter, bidrar till ökad risk för tjock- och ändtarmscancer”. 

När det gäller forskning om kött hänvisar Livsmedelsverket till en genomgång av forskningsläget av Meinilä och Virtanen, 2023. För att vara noggrann så använder Meinilä och Virtanen inte ordet övertygande (convincing) när det gäller oprocessat rött kött, utan en lägre nivå av säkerhet som de kallar trolig (probable). När det gäller processat rött kött använder de däremot ordet övertygande. Meinilä och Virtanen hänvisar i sin tur vidare till en rapport av WCRF från 2018 när det gäller kolorektalcancer. 

Relativ risk enligt WCRF 2018:

• Oprocessat rött kött: RR 1.12 (1.00–1.25) 
• Processat kött: RR 1.16 (1.08–1.26) 
• Kyckling: RR 0.81(0.53–1.25) 

Statistiskt sett är sambanden svaga, precis på gränsen till att inte vara signifikant alls. Med vetskapen om de brister och möjliga confounders som finns med epidemiologisk forskning är det oansvarigt av Livsmedelsverket att på basis av detta ge kostråd som begränsar ett av våra mest näringsrika livsmedel som människan dessutom har ätit i miljontals år. 

 

Det har efter 2018 publicerats en rad intressanta artiklar och studier som vi saknar i den genomgång av forskningen, som Livsmedelsverket hänvisar till. Även dessa kommer till slutsatsen att bevisen är otillräckliga.

 

År 2022 publicerades exempelvis en artikel i den prestigefyllda tidskriften Nature Medicine som har rubriken ”Health effects associated with consumption of unprocessed red meat: a Burden of Proof study”. Författarna till artikeln skriver: “While there is some evidence that eating red meat increases risk of chronic disease, there is insufficient evidence to make stronger or more conclusive recommendations”. Översatt till svenska: ”Även om det finns vissa bevis för att konsumtion av rött kött ökar risken för kroniska sjukdomar, är bevisen otillräckliga för att ge starkare eller mer definitiva rekommendationer.” De skriver alltså i klartext att sambanden är för svaga för att ligga till grund för kostråd. Helt andra faktorer än rött kött skulle nämligen kunna ligga bakom sambanden. På en femgradig skala, där en stjärna innebär att det inte finns något bevis för samband och fem stjärnor innebär mycket starka bevis för samband, fick sambandet mellan rött kött och cancer två stjärnor, och sambandet mellan rött kött och hjärtsjukdom fick en stjärna, alltså inget samband alls. Författarna skriver i klartext att man inte kan basera råd på så svaga samband.  Som jämförelse hade sambandet mellan rökning och olika cancerformer fem stjärnor och då var sambandet 27 gånger starkare. 

 

Det finns även andra nya genomgångar av forskningsunderlag som inte heller finns med i underlaget bakom de nya kostråden. Ett exempel på det är en artikel från 2019 publicerad i Annals of Internal medicine med rubriken Unprocessed Red Meat and Processed Meat Consumption: Dietary Guideline Recommendations From the Nutritional Recommendations (NutriRECS) Consortium. Författarna sammanfattar bevisläget mot rött kött så här “ Det sammantagna underlaget innehåller bara studier som med låg eller mycket låg säkerhet kan säga något om sambanden mellan rött kött och ohälsa. Det finns alltså inte tillräcklig grund för påståendet att rött kött orsakar någon form av ohälsa över huvud taget. Inklusive hjärtsjukdom och cancer. Denna genomgång är den mest omfattande sammanvägning av forskningsläget som hittills genomförts. Den analyserade dussintals studier med miljontals deltagare, som genomförts under upp till 34 år, och har över 300 sidors grundmaterial. Studien inkluderade både epidemiologiska studier och kliniska prövningar och inkluderar en lång rad relevanta ändpunkter som död av alla orsaker, hjärt-kärlhälsa, cancer med mera för att ge en heltäckande bild av hälsoeffekterna av rött kött. Denna genomgång har inte citerats eller vägts in i den nya kostråden. 

I en kommentar till studien skriver de att ”Detta kommer säkert att vara kontroversiellt, men det bygger på den mest omfattande genomgången av bevis som hittills gjorts. Eftersom denna granskning är inkluderande, kommer de som vill ifrågasätta den att ha svårt att hitta lämpliga bevis för att bygga ett motargument.” Med andra ord påstår författarna till den största genomgången av forskningsunderlaget att Livsmedelsverket inte kan underbygga avrådan från rött kött med forskning. Den forskning Livsmedelsverket refererar till är nämligen redan med i studien. 

 

Relativa risker under 100 procent är svåra att skilja från slumpen

Låt oss sätta siffror på den påstådda risken för kolorektal cancer vid konsumtion av rött kött. De senaste metaanalyserna från 2022, Health effects associated with consumption of unprocessed red meat: a Burden of Proof study uppskattar den relativa risken med att äta rött kött till 1.06 alltså att för varje ökning av 100 gram rött kött per vecka så finns det en sexprocentig riskökning för kolorektalcancer. Men vad innebär det egentligen i siffror? 20 personer per 100 000 dör varje år av kolorektalcancer. Det betyder att risken att dö är alltså 0,2 promille och ökningen med sex procent blir alltså en ökning till 0,212 promille vid konsumtion av 100 gram rött kött. 

Kort sagt, även om det finns en liten ökning i risken för cancer vid hög konsumtion av rött kött (enligt epidemiologiska studier med dess confounders), är den totala risken fortfarande låg och inte lika stor som det ibland låter när man hör talas om ”ökad risk” eller “övertygande bevis”.

Statistiskt sett är sambanden mycket svaga, precis på gränsen till att inte vara signifikant alls. När riskerna med rött kött beskrivs så talar vi om relativa risker och inom epidemiologin anses relativa risker under 1.0 (100 %) vara svåra att särskilja från slumpen. Det krävs ofta att relativa risker är tydligt över 1,0 för att kunna dra säkra slutsatser om ett samband. I fallet kolorektalcancer är den relativa risken inte tydligt över 1,0.

Om vi jämför med effekten av rökning i forskningen så visar den att risken att drabbas av till exempel cancer i struphuvudet ökar med 1000-3000 procent. Det är en signal som ger en stark indikation om att rökning bidrar starkt till cancer. Ett annat exempel är effekten av fysisk aktivitet som också har en oerhört stark signal genom att det minskar risken för en mängd olika sjukdomar.

 

Rött kött är inte skadligt tillsammans med grönsaker

Det finns inga bevis för att rött kött är skadligt inom ramarna för en kost baserad på hela råvaror. I alla studier som kontrollerat för grönsaksintag har man nämligen sett att sambanden mellan intag av rött kött och cancer försvinner helt i den grupp människor som äter mest grönsaker . Vad kan det bero på?

En möjlig förklaring är att grönsaker skyddar mot en eventuell skadlig inverkan av rött kött. Men en annan förklaring är att grönsaker helt enkelt tränger ut den verkliga orsaken till cancer i exempelvis tjocktarmen, nämligen den ultraprocessade maten. Kosten är nämligen alltid en helhet. När en sak ökar så minskar en annan. När intaget av grönsaker och frukt blir tillräckligt stort så finns allt mindre plats kvar till ultraprocessad mat. Kanske är det alltså så att det i själva verket är den processade maten som ligger bakom sambanden med cancer, och inte det röda köttet. Den förklaringen är mycket mer sannolik ur ett evolutionsperspektiv men har av någon anledning glömts bort i de nya kostråden. 

Vi anser att författarna till artikeln Red Meat and Colorectal Cancer: A Quantitative Update on the State of the Epidemiologic Science  från 2015 sammanfattar bevisläget på ett bra sätt.  Författarna skriver: ”Tillståndet för den epidemiologiska forskningen om konsumtion av rött kött och tjocktarmscancer kan bäst beskrivas i termer av svaga samband, heterogenitet, en oförmåga att skilja effekterna från andra kost- och livsstilsfaktorer, brist på tydlig dos-respons-effekt och försvagade bevis över tid.”

Forskningsunderlaget behöver kompletteras

Sammantaget har alltså den epidemiologiska forskningen så stor osäkerhet att resultaten bör tolkas betydligt försiktigare än vad som brukar vara fallet. Hur ska man då lösa detta?

• Att godta evolutionsperspektivet är grundläggande för ett vetenskapligt förhållningssätt. Darwins teori om arternas uppkomst och evolutionen har bestått tidens tand i 165 år av kritisk granskning. Evolutionen är därför inte en valbar del utan måste i dag betraktas som ett faktum. I praktiken har det en stor betydelse för vår förståelse av mat och hälsa. I klartext; Det som har varit en del av människans miljö, kost eller livsstil under en betydande del av evolutionen kan betraktas som hälsosamt tills motsatsen är bevisad. Denna grundsyn är inte kontroversiell utan delas av hela forskarvärlden. Men i kostråden har det tyvärr glömts bort att människan, precis som alla andra varelser på jorden, omfattas av evolutionens grundläggande lagar. Det omvända gäller också, att det evolutionärt nya kan betraktas som ohälsosamt tills motsatsen är bevisad.
• Människor har ätit rött kött i miljontals år. Det är orealistiskt att anta att något som har varit en central del av vår kost under en så lång tidsperiod plötsligt skulle vara skadligt. Det är mer rimligt att söka orsaker till cancer i nya livsmedel och kostvanor (t. ex. den ultraprocessade maten) snarare än i det kött som har funnits i vår kost under hela vår evolution. Människans matsmältningssystem är anpassat för att hantera hela råvaror, grönsaker och animaliska produkter, inklusive kött, och det har varit en viktig del av vår näringsbas under hela vår evolution. Att ignorera detta perspektiv leder till en begränsad förståelse av hur kött bör bedömas ur ett hälsoperspektiv.
• Interventionsstudier tas inte med i de nya kostråden: Det finns exempel på nyare högkvalitativa metaanalyser av randomiserade kliniska studier som visar att en kost som inkluderar betydande andel animaliska produkter tillsammans med grönsaker, frukt, nötter och frön (så kallad paleokost eller stenålderskost), visar signifikanta effekter på mätvärden som är av betydelse vid kronisk sjukdom​. Varför kompletteras inte forskningsunderlaget med denna typ av evidens med högre kvalitet, som utmanar de epidemiologiska studier som ligger till grund för råden.

De bakomliggande problemen med kostforskning

Det finns många problem med kostforskning. Men en fråga som också riskerar att påverka kostråden är ekonomiska intressen. Det finns nämligen en risk för att livsmedelsindustrin påverkar resultaten genom att ge stöd åt viss forskning men inte en annan. Detta påverkar vilken forskning som finns tillgänglig att ta del av. Livsmedelsindustrin har oerhörda marginaler på ultraprocessad mat som inte finns på hela råvaror som kött. Forskare som varnar för lönsamma livsmedel kan därför få svårt att att finansiera sin forskning. Nyttiga livsmedel som kött och grönsaker har mindre marginaler och ger inte lika mycket intäkter. När animaliskt protein begränsas skapas ett stort tomrum då det är väldigt energirikt. Om det tomrummet kan fyllas med ultraprocessad mat finns det stora vinster att göra för livsmedelsföretagen. 

Vi vet också att hypotesen om att fibrer är hälsofrämjande har backas upp av matindustrin ända sedan den lanserades i början av 70-talet. Det går inte att vara säker på att miljardvinsterna inte påverkat både forskningen och näringsrekommendationerna. Det som betonas i kostråden är ofta spannmålsfibrer men det vetenskapliga stödet för dem är svagare än för de olösliga fibrerna som i högre grad finns i frukt och grönsaker vilket sällan framgår tydligt i kostrekommendationerna. 

Risker med de nya kostråden

I praktiken innebär kostråden att man vill se att baljväxter ska ersätta minskat intag av rött kött. Vi ser att detta skifte riskerar att påverka folkhälsan negativt och vara extra problematiskt för vissa grupper.

• Det kommer att bli svårt att uppfylla ett proteinintag som leder till god hälsa, med baljväxter som huvudsaklig proteinkälla. Baljväxter bär nämligen med sig för mycket energi i form av kolhydrater och har samtidigt bristande proteinkvalitet. Protein är avgörande för kroppens hälsa, eftersom det hjälper till att bygga, reparera och underhålla kroppens strukturer och processer. Animaliska och vegetabiliska proteinkällor skiljer sig åt i biotillgänglighet, vilket är måttet på hur väl kroppen kan absorbera och använda proteinet. Vegetabiliska proteiner har generellt lägre biologiskt värde, eftersom de innehåller mindre mängder protein, färre essentiella aminosyror och absorberas sämre jämfört med animaliska proteiner. Absorptionsgraden för växtbaserade proteiner är lägre på grund av antinutrienter som hämmar upptaget och kan leda till tarmproblem, särskilt hos personer med IBS (irriterad tarm) som utgör 10 % av befolkningen. 
• Rött kött däremot är en utmärkt källa till högkvalitativt protein och innehåller alla essentiella aminosyror som behövs för muskelreparation och underhåll. Epidemiologiska studier har visat att äldre som konsumerar mer animaliskt protein, inklusive rött kött, har en lägre risk för sarkopeni och bättre fysisk funktion. Rött kött har en hög biotillgänglighet för protein jämfört med många växtbaserade alternativ, vilket gör det särskilt viktigt för äldre, vars förmåga att syntetisera muskelprotein minskar med åldern. En stor metaanalys visade att högre proteinintag (särskilt från animaliska källor) minskade risken för funktionsnedsättning hos äldre​.
• Fördelarna med att äta mer rött kött tonas ned i råden: Visst nämns det att rött kött är näringsrikt. Men Livsmedelsverket fokuserar på potentiella risker med rött kött, såsom cancer och hjärtsjukdomar, utan att lyfta fram den forskning som belyser de positiva effekterna, särskilt för äldre och unga, eller att rött kött är en viktig källa till biotillgängliga näringsämnen som kan vara svåra att få från en växtbaserad kost. Detta skapar en obalanserad bild där de potentiella hälsovinsterna med ett högre köttintag ignoreras. Många grupper av människor som äldre, barn, kvinnor i fertil ålder, kroniskt sjuka och människor med låga järnvärden osv kan dra fördel av att äta mer rött kött ur ett näringsperspektiv. 
• Rött kött är också rikt på viktiga mikronäringsämnen som järn, zink och vitamin B12, vilka bidrar till att bevara kognitiv funktion och motverka anemi, ett vanligt problem hos äldre. Barn och ungdomar har höga näringsbehov på grund av snabb tillväxt och utveckling. Rött kött spelar en viktig roll i att tillgodose dessa behov genom sitt innehåll av järn, zink och vitamin B12, som är avgörande för normal tillväxt, immunfunktion och kognitiv utveckling. Järnbrist är en av de vanligaste näringsbristerna globalt, särskilt hos kvinnor i fertil ålder och små barn. Rött kött innehåller hemjärn, som har en mycket högre biotillgänglighet än icke-hemjärn från växtbaserade källor, vilket gör det effektivare för att förebygga järnbristanemi. Epidemiologiska studier visar att barn och ungdomar som äter rött kött har en lägre risk för järnbrist jämfört med de som följer vegetariska dieter​. Zink är nödvändigt för celldelning och immunfunktion, och rött kött är en viktig källa till biotillgängligt zink. Studier har visat att barn som får tillräckligt med zink har bättre tillväxtmönster och immunfunktion, och rött kött kan bidra till att förebygga zinkbrist.
• Näringsbrist är nära kopplat till undvikande av rött kött: Flera epidemiologiska studier har påpekat att personer som helt undviker animaliska produkter, inklusive rött kött, löper en ökad risk för brist på vissa näringsämnen. Speciellt järn, zink, vitamin B12 och omega-3-fettsyror är svårare att få i tillräckliga mängder från en helt växtbaserad kost, eftersom dessa näringsämnen finns i mer biotillgänglig form i animaliska produkter. Veganska och vegetariska dieter är ofta förknippade med högre risk för brist på järn och vitamin B12. Detta kan leda till anemi och neurologiska problem om de inte åtgärdas genom tillskott. En studie visade att människor som följde en helt växtbaserad kost hade betydligt lägre nivåer av vitamin B12 och högre förekomst av järnbrist, vilket inte observerades hos personer som regelbundet åt rött kött​. I utvecklingsländer, där kosten ofta är bristfällig när det gäller mikronäringsämnen, är kött ett av de mest effektiva livsmedlen för att förbättra näringsstatusen hos sårbara grupper. En epidemiologisk studie i Kenya fann att barn som fick kötttillskott i sin kost uppvisade bättre kognitiv och fysisk utveckling än barn som fick växtbaserade tillskott​.
• Undvikande av rött kött är kopplat till mental ohälsa: Flera epidemiologiska studier har undersökt sambandet mellan köttkonsumtion och psykisk hälsa. Det finns vissa belägg för att personer som äter rött kött har en lägre risk för depression och ångest, sannolikt på grund av köttets höga innehåll av B-vitaminer, zink och järn, vilka är viktiga för hjärnans funktion.
• I praktiken kommer människor välja ultraprocessade vegetariska matprodukter, inte kokta baljväxter: Livsmedelsverket tar inte tillräcklig hänsyn till mänsklig psykologi och beteendevetenskap. Det är orealistiskt att förvänta sig att människor kommer att ersätta kött med kokta baljväxter i stor skala. Istället är det sannolikt att de väljer ultraprocessade vegetariska matprodukter som ofta är mindre hälsosamma och kan vara högre i tillsatser och kalorier. Att inte beakta detta medför risken att råden inte leder till önskade hälsoeffekter.
• Det finns ingen avrådan från ultraprocessad mat generellt sett. Det är anmärkningsvärt att ultraprocessad mat friskrivs från kostråden, trots att det finns stark evidens både i epidemiologiska studier och interventionsstudier att de bidrar till en lång rad negativa hälsoeffekter. Dessutom finns både välkända skadliga mekanismer och en förklaring genom evolutionsperspektiv som ger stöd för att avråda från att äta dem. Det enda rimliga vore att de livsmedel vi har ätit under längre tid, såsom rött kött, vitt kött och grönsaker, friskrivs snarare än att friskriva helt nya matprodukter som saknar en historik som mänsklig föda. Och som innehåller tillsatser med välkänt negativ inverkan på maghälsa, tarmflora och metabol hälsa. Vi vet att människor idag äter allt mer ultraprocessad mat. I praktiken vet vi som arbetar med verkliga människor att när de hör råd om att äta mindre kött så köper de en sojasnitzel eller annan ersättningsprodukt. Många kommer inte att ställa sig vid spisen och koka baljväxter helt enkelt.

Rött kött kan inte ersättas i en hälsosam kost

Rött kött är en unik källa till flera viktiga näringsämnen som inte finns i tillräckliga koncentrationer eller former i andra livsmedel. De är svåra eller omöjliga att få från vegetabiliska källor, både när det gäller mängd och biotillgänglighet. 

Specifika näringsämnen i rött kött

1. Biologiskt tillgängliga vitaminer och spårämnen: Rött kött är en utmärkt källa till flera vitaminer och mineraler i former som kroppen lätt kan ta upp och använda:
   • D-vitamin: Viktigt för benhälsa och immunförsvar. I rött kött finns det i en form som är mer biotillgänglig än i många vegetabiliska källor.
   • K-vitamin: Särskilt K2, som är viktigt för benhälsa och kardiovaskulär hälsa.
   • Folat: Viktigt för DNA-syntes och celldelning, vilket är särskilt betydelsefullt under graviditet och för den allmänna cellhälsan.
   • Järn (hemjärn): Rött kött är rikt på hemjärn, en form av järn som kroppen lättare kan absorbera jämfört med icke-hemjärn från växtbaserade källor.
   • Zink och selen: Viktiga för immunsystemet, antioxidativt skydd och hormonell balans.
2. Biotin: Biotin, även känt som vitamin B7, är ett vattenlösligt vitamin som spelar en central roll i ämnesomsättningen genom att stödja nedbrytningen av fetter, kolhydrater och proteiner. Biotin är också viktigt för hud, hår och naglars hälsa. Rött kött är en källa till biotin, och eftersom det är animaliskt är det ofta mer biotillgängligt jämfört med biotin från vegetabiliska källor.
3. Kolin: Kolin är en essentiell förening som är viktig för hjärnans utveckling, leverfunktion och nervsystemets hälsa. Det är en komponent i fosfolipider som utgör cellmembran och behövs för att producera acetylkolin, en neurotransmittor som är viktig för minne och muskelkontroll. Rött kött är en rik källa till kolin.
4. Kreatin: Kreatin finns nästan uteslutande i animaliska källor, med rött kött som en av de mest koncentrerade källorna. Det är avgörande för att leverera energi till celler, särskilt muskler, och är känt för att stödja fysisk prestation och muskelmassa. Men också mental hälsa, läkning och motståndskraft mot fria radiklar
5. Karnitin: L-karnitin spelar en central roll i kroppens fettmetabolism genom att transportera fettsyror in i mitokondrierna, där de omvandlas till energi. Rött kött är den främsta källan till karnitin, vilket är särskilt viktigt för muskel- och hjärtfunktion.
6. Fettsyran C15: Fettsyran pentadekansyra (C15:0) har visat sig ha potentiella antiinflammatoriska och cellstärkande egenskaper. Det är en typ av mättad fettsyra som kan ha positiva effekter på cellmembranens stabilitet och funktionen i kroppens olika system.
7. Omega-3-fettsyror: Rött kött från gräsbetande djur innehåller omega-3-fettsyror som är viktiga för hjärnhälsa och att motverka inflammation. Även om dessa inte förekommer i samma höga mängder som i fet fisk, kan de ändå bidra till ett balanserat intag av dessa fleromättade fettsyror.

Potentiella oidentifierade hälsofrämjande ämnen

Förutom de näringsämnen som redan har identifierats innehåller rött kött sannolikt även bioaktiva ämnen som ännu inte är fullständigt utforskade. Dessa ämnen kan ha hälsofrämjande effekter som vi ännu inte känner till, men som potentiellt kan bidra till människors hälsa genom att exempelvis stödja cellfunktion, metabola processer och immunförsvar. Detta gör rött kött till en komplex och näringsrik livsmedelskälla, vars fulla hälsoeffekter kan vara mer omfattande än vad vi i dagsläget har kartlagt.

Därför spelar rött kött en viktig roll i en balanserad kost, särskilt när det gäller att tillgodose behovet av vissa näringsämnen som är svåra att få från vegetabiliska källor, både i termer av mängd och kvalitet.

Evolutionsperspektivet i kostråden

Avslutningsvis vill vi återigen påminna med ett perspektiv som vi anser saknas i Livsmedelsverkets analys: evolutionsperspektivet. Detta perspektiv är särskilt viktigt med tanke på att kostforskning, och särskilt epidemiologiska studier, är komplext och kan påverkas av confounders. Vi måste vara ödmjuka inför vår begränsade förståelse av naturens komplexitet.

Att tillämpa ett evolutionsperspektiv innebär att betrakta kost och hälsa i ett bredare sammanhang. Genom att se forskningsrön i ljuset av evolutionen blir de mer begripliga och får en tydligare kontext.

Kostråden bortser från att människan är en del av naturen. Ett evolutionsperspektiv betonar att kroppens funktioner har utvecklats i samspel med de miljöer där våra förfäder levde. Under miljontals år har våra förfäder uteslutande livnärt sig på naturliga livsmedel såsom frukter, rotfrukter, nötter, blad, kött, fisk och fågel. Människans gener har därmed utvecklats i samklang med dessa livsmedel.

Livsmedel som människan och hennes förfäder har ätit under de senaste 2 miljoner åren bör inte vara de första att misstänkas för moderna hälsoproblem. Det är istället de nya livsmedlen, särskilt ultraprocessade produkter, som bör ifrågasättas i samband med ökningen av kroniska sjukdomar som diabetes, fetma och cancer.

Vi föreslår härmed att ni tar bort kostrådet om att begränsa rött kött till 350 gram per vecka.

Vi föreslår också att ni lyfter in jämförande interventionsstudier där olika kostupplägg jämförs vi ger några sådana exempel i referenserna. 

Vi önskar er lycka till i det fortsatta arbetet med kostråden.

Varma hälsningar,

Karl Hultén, medicine magister i Biomedicin, Stockholm 

Anna-Maria Norman, kost- och hälsocoach och politices magister, Stockholm

 

Referenslista

1. Ioanniis, J. P. A. (2005). Why Most Published Research Findings Are False. PLoS Medicine.
2. Meinilä, J., & Virtanen, S. M. (2023). Diet and Colorectal Cancer Risk. World Cancer Research Fund.
3. Annals of Internal Medicine (2019). Unprocessed Red Meat and Processed Meat Consumption: Dietary Guideline Recommendations From the NutriRECS Consortium.
4. Nature Medicine (2022). Health effects associated with consumption of unprocessed red meat: a Burden of Proof study.
5. Red Meat and Colorectal Cancer: A Quantitative Update on the State of the Epidemiologic Science (2015).
6. Breslow, N. E. (2000). Biostatistics and Cancer: Facts and Myths. University of Washington.
7. WCRF/AICR. (2018). Diet, Nutrition, Physical Activity and Cancer: A Global Perspective.
8. Darwin, C. (1859). On the Origin of Species.
9. NutriRECS Consortium. Evaluation of Evidence for Red Meat Consumption and Health Outcomes.