Vegetarisk och vegansk kost lyfts ofta fram som nyckeln till bättre hälsa, minskad inflammation och lägre risk för kroniska sjukdomar. Men hur ser det egentligen ut när vi tittar på långtidseffekterna, framförallt hos äldre personer? Och hur påverkas autoimmuna sjukdomar, en grupp sjukdomar som ökar i omfattning och numera utgör en betydande del av den globala sjukdomsbördan?
Trots populariteten saknas det fortfarande robust och långsiktig forskning kring effekterna av strikt växtbaserade dieter på immunförsvaret och inflammationsprocesser, särskilt hos äldre individer. De flesta tidigare studier har haft ett kortvarigt perspektiv eller undersökt yngre målgrupper.
I april 2025 publicerades en viktig och omfattande studie i tidskriften npj Aging. Studien följde 2 888 friska äldre vuxna i Kina under sex år och undersökte sambandet mellan vegetariska kostmönster (vegansk, lakto-vegetarisk och pescetarisk kost) och möjligheten att uppnå så kallat ”hälsosamt åldrande”.
Vad innebär hälsosamt åldrande?
Hälsosamt åldrande definierades i studien som att leva till minst 80 års ålder utan större kroniska sjukdomar såsom hjärt-kärlsjukdom, diabetes, cancer, kroniska lungsjukdomar eller autoimmuna sjukdomar. Deltagarna skulle även vara fria från fysisk funktionsnedsättning och ha bibehållen kognitiv och psykisk hälsa.
Växtbaserad kost kopplas till sämre långsiktig hälsa
Resultaten var tydliga och överraskande. Studien visade att ju striktare deltagarna följde en växtbaserad kost, desto sämre blev oddsen för hälsosamt åldrande:
- Vegetarianer hade 60 procent högre risk för att drabbas av kroniska sjukdomar.
- Risken för fysisk funktionsnedsättning ökade med 95 procent.
- Risken för kognitiv svikt ökade med 105 procent.
För veganerna var resultaten ännu mer markanta. Deras totala sannolikhet att uppnå ett hälsosamt åldrande var hela 57 procent lägre jämfört med allätare.
Forskarna tog noggrant hänsyn till en rad socioekonomiska faktorer och livsstilsvanor, inklusive rökning, fysisk aktivitet, utbildningsnivå och inkomst, vilket stärker studiens trovärdighet.
Varför är detta särskilt viktigt för autoimmuna sjukdomar?
Autoimmuna sjukdomar som Hashimotos sjukdom, reumatoid artrit, lupus (SLE) och inflammatoriska tarmsjukdomar utgör idag en allt större andel av de kroniska sjukdomarna. Cirka 5–10 procent av världens befolkning drabbas av autoimmuna tillstånd, och siffran ökar stadigt.
En central mekanism bakom dessa sjukdomar är kronisk låggradig inflammation, där näringsstatus har en nyckelroll. Animaliska livsmedel är viktiga källor till näringsämnen som vitamin B12, vitamin D, järn, zink och omega-3-fettsyror (DHA). Dessa ämnen är avgörande för ett balanserat immunförsvar och effektiv inflammationskontroll, men är ofta otillräckliga i strikt växtbaserade dieter.
Studien pekar särskilt på näringsbrister som möjlig orsak till de sämre resultaten hos vegetarianer och veganer. Låg proteinkvalitet, otillräckligt proteinintag och begränsad biotillgänglighet hos vegetabiliska proteiner kan negativt påverka muskler, skelett, kognitiv funktion och immunsystemets funktion över tid.
Ett tydligt dos-responsförhållande
En av studiens mest intressanta upptäckter var det linjära förhållandet mellan intag av animaliska livsmedel och kronisk sjukdom. Deltagarna kategoriserades enligt fyra kostmönster:
- Allätare (omnivorer) – konsumerade kött regelbundet
- Pescetarianer – konsumerade fisk, men inte kött
- Lakto-vegetarianer – konsumerade ägg, men varken kött eller fisk
- Veganer – konsumerade inga animaliska produkter alls
Ju längre ifrån animaliskt intag deltagarna befann sig, desto högre var deras risk att drabbas av kroniska sjukdomar och sämre långsiktig hälsa. Vegetarianer hade generellt 60 procent ökad risk, medan veganer hade ytterligare förhöjd risk jämfört med andra vegetarianer. Deltagare som fortsatt med animaliska produkter efter 60 års ålder hade en betydligt högre chans (78 procent) att åldras hälsosamt jämfört med de som strikt uteslutit animaliska livsmedel.
Vilka kroniska sjukdomar inkluderades i studien?
Studien undersökte en bred grupp av kroniska sjukdomar, däribland:
- Diabetes
- Hjärt-kärlsjukdom
- Stroke
- Högt blodtryck (hypertoni)
- Cancer
- Kronisk lungsjukdom
- Autoimmuna sjukdomar
Dessa resultat är särskilt relevanta för dig som har en autoimmun sjukdom eller befinner dig i en riskgrupp.
Varför ökar risken med strikt växtbaserad kost?
Forskarna föreslog flera mekanismer bakom resultaten, med betoning på:
- Proteinbrist: Vegetabiliskt protein är ofta lägre i essentiella aminosyror och har sämre upptag.
- Vitamin- och mineralbrister: Framförallt vitamin B12, vitamin D, kalcium, järn och omega-3 (DHA) som är nödvändiga för immunsystem, skelett och hjärnfunktion.
- Åldersrelaterad försämring i näringsupptag: Äldre har ett sämre upptag av näringsämnen, vilket förvärrar effekten av eventuella brister.
Slutsats: Växtbaserad kost kräver noggrann planering
Den här studien ger viktiga insikter och varnar för riskerna med en långvarig, strikt växtbaserad kost – särskilt hos äldre och personer med autoimmuna sjukdomar. Resultaten understryker behovet av kunskap och planering för att säkerställa adekvata näringsnivåer.
För personer med autoimmuna sjukdomar blir det extra viktigt att säkerställa ett välbalanserat näringsintag, och studien visar tydligt värdet av att inkludera åtminstone måttliga mängder animaliska produkter i kosten för att optimera långsiktig hälsa.
Referens
Jigeerke, G., Wang, K., Lv, Y., Tucker, K. L., Shen, X., Chen, F., Sun, L., Shi, X., Li, Y., & Gao, X. (2025). Vegetarian diet and healthy aging among Chinese older adults: a prospective study. npj Aging, 11, 25. https://doi.org/10.1038/s41514-025-00213-4
