Ordlista

Allergen: Ett ämne som orsakar en allergisk reaktion. De flesta allergen är proteiner. Se även ”antigen”.

Amylas: Ett enzym som bryter ned kolhydrater (stärkelse). Amylas finns i saliven och utsöndras även från bukspottkörteln.

Amöba: Encellig parasit som främst finns i Asien, Afrika och Sydamerika. Ovanlig i Europa.

Antigen: Ett kroppsfrämmande ämne som framkallar en reaktion hos immunförsvaret. Reaktionen leder till bildning av antikroppar och rekrytering av immunceller som angriper antigenet. I de flesta fall är antigen ett protein men kan också vara en kolhydrat eller en kemisk substans. Vanliga antigen är virus och bakterier.

Antinutrienter: Naturliga eller syntetiska ämnen som stör absorptionen av näring. Lektiner, saponiner och alkaloider är några exempel på antinutrienter.

Antigenpresenterande cell (APC): Immuncell som presenterar antigen för en annan immuncell och som då aktiverar den. Exempelvis T-celler och B-celler aktiveras av antigenpresenterande celler.

Antikropp: Y-formade proteiner som används av immunförsvaret för att upptäcka och identifiera främmande ämnen, som till exempel virus, bakterier eller parasiter. Antikroppar binder specifikt till det som betraktas som främmande och stimulerar immunförsvaret till attack.

Autoantikropp: Antikropp som kroppen bildar mot sina egna vävnader. Förekomst av autoantikroppar är ett tecken på en autoimmun sjukdom, men de förekommer också hos friska individer.

Autoreaktiva celler: Autoimmuna immunceller (T- eller B-celler) som blivit aktiverade och orsakar skada på kroppsegen vävnad.

Avdödningsreaktion: Ett begrepp som beskriver de symtom som uppkommer vid en påbörjad probiotikakur. Det är dock okänt om en faktisk avdödning av bakterier verkligen sker eller om symtomen har andra orsaker.

Bakterietoxin: Gifter från bakterier. Det finns två typer av bakterietoxin: endotoxiner och exotoxiner. Endotoxiner utsöndras av gramnegativa bakterier medan exotoxiner utsöndras av både gramnegativa och grampositiva bakterier. Se även LPS som är det vanligaste bakterietoxinet.

Basofiler: En immuncell som skyddar mot parasitinfektioner. Bär på histamin och heparin och kan vara delaktiga i uppkomst av astma och allergi.

Biogena aminer: Kemiska föreningar som finns naturligt i kroppen i små mängder och som påverkar olika mekanismer i kroppen. Det förekommer flera biogena aminer i kosten: Histamin, tyramin, fenyletylamin, serotonin och tryptamin.

Butyrat: En kort fettsyra (smörsyra) som bildas av tjocktarmens bakterier vid nedbrytning av fibrer. Tarmväggens celler förbrukar det mesta som bildas.

Cytokiner: En grupp proteiner som ger signaler till immunförsvaret vid skada, stress eller infektion. Många cytokiner kan aktivera inflammation, men det finns de som motverkar inflammation. Cytokiner fäster till receptorer på målcellerna och förmedlar signaler om vad den cellen ska göra.

CLA: Konjugerad linolensyra är ett transfett som finns naturligt i gräsbeteskött och som i djurförsök har uppvisat positiva hälsoeffekter på insulinkänslighet, fettförbränning med mera.

CRP: Ett blodprov som mäter koncentrationen av C-reaktivt protein (CRP) som stiger vid inflammation. Detta är ett mått på akut inflammation. I vardagligt tal kallas CRP för snabbsänka.

Dysbios: Obalanserad eller rubbad tarmflora i tunntarm eller tjocktarm. Begreppet syftar vanligen på för liten bredd av bakterier, för mycket av sämre bakterier, förlust av goda bakterier eller överväxt av bakterier i tunntarmen (SIBO). Störningen gäller både tarmflorans sammansättning och funktion.

DHA: En fettsyra (dokosahexaensyra) inom familjen omega-3 som i praktiken är essentiell då kroppen inte kan bilda den i tillräcklig mängd. Finns främst i fisk och skaldjur.

Disackarid: Kolhydrater som består av två monosackarider bundna till varandra. Exempel på disackarider är sackaros (rörsocker) och laktos (mjölksocker).

Eikosanoider: En grupp signalämnen som även verkar som lokala hormoner. Kroppen bygger eikosanoider med fett som råmaterial, och de har en viktig roll i inflammatoriska processer. Exempel på eikosanoider är prostaglandiner, leukotriener och tromboxaner.

Eosinofiler: En grupp immunceller som utgör 3 procent av totalt antal immunceller. De kan äta upp bakterier genom fagocytos (cellätande) och ge skydd mot parasiter. Vid tarmirritation ökar de ofta i antal och vandrar ut genom tarmslemhinnan i tarmen.

Essentiella näringsämnen: Näringsämnen vi behöver få i oss via kosten, då kroppen inte kan bilda dem på egen hand.

EPA: Fettsyran eikosapentaensyra (EPA) tillhör omega-3-familjen och är vid sidan av DHA livsnödvändig i praktiken.

Epidemiologiska studier: Forskning med mål att hitta sambanden mellan ohälsa och de faktorer som ökar risken för ohälsa. Då dessa studier inte innefattar något experiment kan de heller inte göra anspråk på att fastslå orsakssamband.

Fibrer (kostfibrer): Kolhydrater från växtriket som inte bryts ner vid matsmältningen, utan når tjocktarmen i stort sett opåverkade.

FODMAPs: En grupp fermenterbara kolhydrater, som består av oligosackarider, disackarider, monosackarider och polyoler. Hit hör exempelvis fruktos, laktos. FODMAPs orsaker besvär vid IBS och SIBO eftersom de kan mata inflammationsskapande bakterier.

Fytonutrienter/fytokemikalier: Finns naturligt i frukt och grönt. Tusentals fytokemikalier är kända i dag och har i studier visat övervägande positiva hälsoeffekter.

Förtjockningsmedel: Tillsats i livsmedel som ger trög konsistens. Pektin och gelatin är två exempel på sådana som är godkända vid AIP men en lång rad andra förtjockningsmedel och emulgeringsmedel är strikt uteslutna.

GAPS: Står för ”Gut and Psychology Syndrome” och är ett kostupplägg som fokuserar på tarmfunktion och läkning. Fermenterade grönsaker, benbuljong och läkande fasta ingår som viktiga delar och stärkelserika livsmedel begränsas.

GALT (Gut-associated lymphoid tissue): Ett nätverk av lymfatisk vävnad runt mag-tarmkanalen. Här samlas en stor andel av våra immunceller.

Gelatin: Ett protein som utvinns ur bindväv. Innehåller aminosyror som glycin och glutamin som är mycket värdefulla för tarmväggen och för läkningsprocesser.

Gliadin: Ett glykoprotein som finns i gluten och som utlöser immunreaktion vid celiaki. Det är detta protein som till stor del bidrar till att gluten orsakar läckande tarm.

Glukagon: Ett blodsockerreglerande peptidhormon som bildas i bukspottkörteln vid sänkt blodsockernivå. Det har motsatt verkan till insulin.

Glukos: Enkel sockerart som är den naturliga formen av blodsocker. Glukos används som bränsle av alla kroppens celler, men framför allt hjärna och immunförsvar använder mycket.

Glutamin: Aminosyra som finns i stor mängd i benbuljong och gelatin. Glutamin finns i riklig mängd i kroppen och är en viktig energikälla för immunförsvaret.

Glykemiskt index (GI): Ett mått på olika livsmedels effekt på blodsockret. Livsmedel med högt index höjer blodsockret snabbare än de med lågt.

Glykoalkaloider: Grupp av vanligtvis giftiga ämnen som finns i bland annat potatisväxter. Solanin är den mest dominerande.

Gramnegativ: En typ av bakterie som till skillnad från grampositiva har ett lager av LPS-toxiner i sitt skal.

Grampositiv: En typ av bakterie som har en tjock cellvägg utåt med peptidoglykaner.

Granulocyter: Ett samlingsnamn för en grupp immunceller och omfattar neutrofiler, basofiler, eosinofiler och mastceller. Neutrofiler är de vanligaste. Granulocyter ingår i det medfödda immunförsvaret.

HbA1c: Test som mäter hur mycket socker (glukos) som finns i blodet knutet till hemoglobinet i de röda blodkropparna. Detta återspeglar hur väl en person kontrollerat sitt blodsocker över tid.

Hemoglobin (Hb): Ett protein som finns i röda blodkroppar hos människan och många djur. Hemoglobinet står för syrgastransporten i blodet.

Hjärndimma: Ett vanligt delsymtom vid autoimmun sjukdom, som kan beskrivas som en känsla av mental oskärpa eller ”dimmighet”.

HLA-gener: En grupp gener som har en koppling till många autoimmuna sjukdomar. De kodar för protein som finns på antigenpresenterande celler (APC-celler).

HPA-axeln: Stressaxeln eller HPA-axeln är en beteckning på ett system av hormonkörtlar och dess hormoner som utgör kroppens svar på stressorer, människors flykt- och kamprespons. Stressaxelns körtlar är hypotalamus, hypofysen och binjurebarken

IBS (irriterad tarm): Funktionell störning i mag-tarmkanalen som ofta ger buksmärtor, förstoppning, diarré och gasbesvär. De flesta med IBS har även SIBO.

Inflammation: Ett biologiskt svar från kroppen på angrepp eller skadliga stimuli. Ofta orsakas inflammation av skador, angripande bakterier eller irriterande ämnen. Inflammation involverar immunceller, blodkärl och signalämnen och syftet är att försvara, läka och städa ut det skadade eller angripna.

Insulin: Ett blodsockerreglerande peptidhormon som utsöndras som svar på förhöjda nivåer av glukos i blodet.

Insulinresistens: Ett tillstånd när kroppens celler inte lyckas tillgodogöra sig insulin, varvid symtom uppkommer som påminner om insulinbrist trots normala nivåer av insulin i blodet.

Immunglobuliner (Ig): Samlingsnamn för de proteiner som utgör antikroppar.

IgA: Antikropp som framförallt finns i det mänskliga slemhinneförsvaret, det mukosala immunförsvaret. Den utgör 15–20 procent av immunglobulinerna.

IgD: Finns i liten mängd och utgör omkring en procent av antikropparna. IgD har till viss del okänd funktion men en av dess uppgifter är att aktivera B-celler.

IgE: En typ av antikropp (Immunglobulin klass E) som tidigare kallas ”reagin” eftersom de sitter på ytan av mastceller och därför kan aktivera kraftiga inflammatoriska och allergiska reaktioner när ett antigen kopplar till dem.

IgG: En typ av antikropp (Immunglobulin klass G) som är den vanligaste antikroppen som immunförsvaret använder för att attackera angripare.

IgM: När denna antikropp är förhöjd vet du att en infektion nyligen inträffat.

Immunceller: Ett samlingsnamn för de celler som ingår i immunförsvaret. De är specialister på olika saker och kompletterar varandra i försvaret av din kropp. Exempel på immunceller är B-celler, T-celler, granulocyter, mastceller, dendritiska celler, makrofager m.fl.

Immunkomplex: Antikroppar och antigen som bundit till varandra.

Immunsvar: En immunologisk reaktion på grund av kontakt med ett antigen (ett immunogent ämne) som leder till produktion av antikroppar.

Immunreaktion: Den reaktion som sker då ett antigen specifikt binder till en antikropp eller en T-cellsreceptor.

Immunreglering: I ett väl fungerande immunförsvar fungerar den normala regleringen, immunregleringen. Det finns bland annat flera mekanismer som ska reglera och kontrollera autoimmuna processer, men det kan gå fel i dessa processer och då utlöses autoimmunitet. De främsta aktiva spelarna är T- och B-celler som normalt ska rensas bort av reglerande T-celler och MSC-celler (mesenchymal stem cells).

Kalprotektin: Protein som kan mätas i avföring och som ofta analyseras vid ulcerös kolit och Crohns sjukdom för att se sjukdomsaktivitet med ett objektivt mått.

Kapsaicin: Gift som finns i capsicumsläktet (chilipeppar). Dessa har troligen utvecklat ämnet som skydd mot växtätande djur samt angrepp från svampar och mikroorganismer.

Karnivorkost: Ordet karnivor betyder köttätare och detta kostprogram begränsar följaktligen urvalet av råvaror till endast animalier. I vissa versioner av kosten inkluderas även mejeriprodukter och ägg.

Kasomorfin: Vid nedbrytning av mjölkproteinet kasein bildas en peptid som heter beta-kasomorfin-7 och som imiterar de kroppsegna opiodpeptiderna. Det kan orsaka läckande tarm och immunpåverkan.

Ketogen kost: Syftar till att försätta kroppen i ketos (kroppen använder fett som bränsle i stället för kolhydrater). Här ingår maximalt 5 energiprocent kolhydrater och 75 energiprocent från fett.

Korta fettsyror: Består av 2 till 4 kolatomer. De är något lösliga i vatten och förekommer sällan i livsmedel. De bildas däremot i tjocktarmen som en biprodukt av fiberfermentering och har ofta positiv effekt på tarmens och kroppens hälsa. På engelska kallas de SCFA, Short-Chain Fatty Acids.

Korsallergi: Allergi mot en allergenkälla t.ex. björkpollen, är ofta kopplad till allergi mot en annan, till exempel nötter. Detta brukar kallas korsallergi.

Könshormon: En grupp hormoner vilka bildas framförallt i könskörtlarna, och som styr könsdifferentieringen hos människor och många djur. Kvinnliga könshormon är bland andra östrogen och progesteron. Manliga könshormon kallas också androgener. Där ingår exempelvis testosteron.

Laktos: Disackarid som även kallas mjölksocker och som finns naturligt i mjölk. Då laktos är en FODMAP kan det orsaka symtom från magen vid nedsatt maghälsa.

LCHF-kost: LCHF står för low carb high fat. Här begränsas kolhydrater till maximalt 50 gram per dag eller maximalt 10 energiprocent. Fett är centralt och högkvalitativa källor rekommenderas. I LCHF inkluderas oftast mejeriprodukter. Det finns också en inriktning som kallas för lågkolhydratkost som ofta är nära besläktad med paleokost.

Lektin: En grupp proteiner som finns i stor mängd i baljväxter. Dessa binder en kolhydratgrupp med olika form och har flera olika funktioner i växten. En funktion är att fungera som antinutrient och flera lektiner kan orsaka skada och irritation i tarmen.

Leptin: Ett hormon som insöndras till blodet från fettvävnaden och som styr hunger och aptit. Signalen fungerar för hjärnan som en bränslemätare i en bil.

Leukocyt: se immunceller (vita blodkroppar).

LPK-värde: Blodprov av immunceller (vita blodkroppar), även kallade leukocyter (LPK), kan visa om du har pågående tarminflammation. Kronisk inflammation brukar innebära förhöjda värden.

LPS: Toxin som förekommer på gramnegativa bakteriers yta. Ämnet är giftigt för oss människor och orsakar kraftiga inflammatoriska effekter. Immunförsvaret känner igen bakterier med hjälp av LPS och fritt LPS framkallar en kraftig immunreaktion. När bakterier dör frigörs stora mängder LPS.

Lymfocyt: En grupp immunceller som kan delas in i B-celler, T-celler och NK-celler och utgör den adaptiva delen av immunförsvaret. Lymfocyter driver autoimmun sjukdom.

Låg-FODMAP-kost: Ett kostupplägg som begränsar mängden fermenterbara kolhydrater (FODMAPs) för att minska symtom av IBS. Kostupplägget är väl testat vid IBS och SIBO. Se även FODMAPs.

Mastcell: En typ av cell i det medfödda immunförsvaret vars främsta funktion är att bekämpa parasiter. Den gör det delvis genom att utsöndra histamin. Denna typ av celler är ofta delaktiga i allergiska reaktioner mot livsmedel.

Metabola syndromet: Beskriver en rad symtom som inkluderar diabetes eller prediabetes i kombination med högt blodtryck, höga triglycerider, övervikt.

Mikroorganism (mikrob): Samlingsnamn för encelliga organismer, som bakterier, arkéer, protozoer och jäst (encelliga svampar). Människokroppen innehåller fler mikroorganismer än celler.

Mikrobiom: Alla gener som tillhör mikroorganismerna i och på vår kropp. Det finns olika mikrobiom i olika delar av kroppen, t.ex. i tarmen och på huden. Se även mikrobiota och tarmflora.

Mikrobiota: De mikroorganismer som lever i och på oss. Oftast syftar man på tarmens flora eftersom det där finns den största delen mikroorganismer. Se även mikrobiom och tarmflora.

Multiple autoimmune syndrome (MAS): Kombinationen av minst tre autoimmuna sjukdomar hos en och samma patient.

Monocyt: Immuncell som utgör fyra till åtta procent av alla immunceller. De kan utvecklas vidare till makrofager som vandrar ut i skadad vävnad eller äter bakterier som infekterat en del av kroppen.

Neutrofil: Den mest talrika celltypen som utgör omkring 60 procent av de vita blodkropparna. Mycket viktig del av det medfödda immunförsvaret som skyddar mot bakterier och svampar.

Nitat/nitrit: Kvävehaltiga salter som finns naturligt i kroppen. Främsta källan i kosten är bladgrönsaker men de finns även som konserveringsmedel i köttprodukter.

NK-cell (natural killer cells): En typ av lymfocyt som räknas till det medfödda immunförsvaret. De känner igen sjuka celler och dödar dem genom att initiera programmerad celldöd.

Non-celiac wheat sensitivity (NCWS): Symtom vid konsumtion av vete trots att inte allergi eller celiaki (glutenintolerans) föreligger.

Non-celiac gluten sensitivity (NCGS): Tydliga symtom från bland annat magen som är relaterade till intag av gluten, hos personer utan celiaki eller veteallergi. I dag tycks det mer relevant att tala om NCWS, alltså snarare vetekänslighet än glutenkänslighet då rent gluten utan vete aldrig är en del av kosten.

NSAID (Non-steroidal Anti-Inflammatory Drugs): En stor grupp läkemedel med relativt likartad inflammationsdämpande verkan. De flesta av dem orsakar läckande tarm, men kan ändå behövas under vissa förutsättningar.

Opportunist: Mikroorganism som ingår i normalfloran, men som kan orsaka infektion under specifika förhållanden.

Oligosackarider: Medellånga kolhydrater (sackarider) som konsumeras av bakterier eftersom människans tarmar inte kan bryta ner dem. Oligosackarider ingår i gruppen FODMAPs som personer med IBS eller SIBO kan vara känsliga mot.

Paleolitisk kost (paleokost eller stenålderskost): Ett kostupplägg där evolutionärt nya livsmedel undviks och som prioriterar de livsmedel som länge varit en del av människans kosthållning. Kosten är nära besläktad med AIP och består av grönsaker, rotfrukter, frukt, kött, fisk och fågel. Till skillnad från AIP ingår även ägg, potatisväxter, nötter, frön, kaffe och alkohol.

Patogen: Mikroorganism som orsakar sjukdom.

Peristaltik: Muskelsammandragning som sker på ett rytmiskt sätt och som för tarminnehållet vidare genom tarmen. Dessa rörelser är viktiga då de bidrar till att skrubba bort bakterier från tarmväggen i tunntarmen, och därmed förhindras kolonisering.

Permeabilitet: Genomsläpplighet hos ett membran. I denna bok syftar ordet på tarmslemhinnans permeabilitet.

Prebiotika (prebiotiska fibrer): Fibrer som människans tarmar inte kan bryta ner. De fungerar som mat för tarmbakterier och är som regel också FODMAPs.

Probiotika: Bakterier med hälsofrämjande effekt. Probiotika kan också tas som kosttillskott och de mest kända är mjölksyrabakterier.

Protozoer: Encelliga parasiter som inkluderar gruppen amöbor men också cryptosporidium och Giardia. Dessa är vanliga i djurvärlden och smitta förekommer i flera europeiska länder.

Regulatoriska T-celler (T-reg): Tidigare kända som supressor-T-celler, behövs för att upprätthålla tolerans. De stänger av en immunreaktion och undertrycker autoimmuna processer.

Resistent stärkelse: Förgrenade kedjor av glukosmolekyler som magens enzymer har svårt att rå på. De fungerar därför som kostfiber och blir till mat för tarmens bakterier. Resistent stärkelse räknas inte som FODMAP men kan orsaka liknande symtom.

Saponin: Ämne från växtriket som ger upphov till skum när det löses i vatten. Liknar tvål till sin struktur och kan i vissa fall vara giftigt och mycket tarmirriterande. Finns bland annat i potatis.

SIBO: Överförekomst av bakterier i tunntarmen. Förkortningen står för Small intestinal bacterial overgrowth.

SSRI: Selektiva serotoninåterupptagshämmare, SSRI (engelska Selective serotonin reuptake inhibitor), är en grupp antidepressiva läkemedel.

Systemisk inflammation: Inflammation som drabbar hela kroppen. Låggradig systemisk inflammation förekommer ofta parallellt med autoimmun sjukdom och driver en rad skadliga processer som insulinresistens, ateroskleros, tumörtillväxt och en lång rad andra sjukdomar. Förutom detta försämrar tillståndet välbefinnande och livskvalitet.

Tarmflora: Ett komplext ekosystem av mikroorganismer med bland annat hundratals typer av bakterier som lever i tjocktarm och tunntarm. Vanligtvis syftar man på tjocktarmens flora. Se även mikrobiota och mikrobiom.

Tarmbarriär: Tarmbarriären utgörs av flera olika strukturer som slemhinna, slemlager och tarmvägg som tillsammans håller tarminnehållet utanför kroppen.

T-cell: Immuncell som utgör en del av den adaptiva delen av kroppens immunförsvar. Skyddar mot infektioner, men kan också vara autoreaktiva och bidra till autoimmunitet. För att aktiveras behöver de en antigenpresenterande cell (APC)

T-hjälparcell: Immuncell som fungerar som mellanhand i immunförsvaret. De kan rikta immunförsvaret i olika riktning genom att utsöndra små proteiner som kallas cytokiner.

T-minnescell: En typ av immuncell som finns kvar under lång tid efter en infektion. De kan aktiveras och kommer då ihåg strukturer av det som orsakat infektionen.

T-mördarcell (cytotoxisk T-cell): T-cell som förstör exempelvis virusinfekterade celler. De kan också vara aktiva i autoimmuna sjukdomar men kan inaktiveras av T-hjälparceller.

TPO-antikropp: Antikroppar riktade mot det enzym som tillverkar sköldkörtelhormon. TPO-antikroppar analyseras vid misstanke på autoimmun sköldkörtelsjukdom, framför allt vid kliniska symtom på hypotyreos.

Translokering: Innebär att bakterier förflyttas genom tarmbarriären och till andra vävnader i kroppen som normalt ska vara fria från bakterier. Detta kan skapa lokal och systemisk inflammation och vävnadsskada.

Vita blodkroppar: Ett samlingsnamn för immunförsvarets celler. Se även immunceller.

WGA (Wheat germ agglutinin): Ett lektin som skyddar vete mot insekter, jäst och bakterier. Det orsakar hos människor läckande tarm och aktivering av immunförsvaret.

Zonulin: Ett protein som har till uppgift att öppna tarmslemhinnan för att släppa in vatten och olika ämnen till blodet. För mycket eller för aktivt zonulin orsakar läckande tarm och ökar risken för inflammation och autoimmunitet.

Östrogendominans: Obalans mellan de kvinnliga könshormonerna östrogen och progesteron där progesteron i de flesta fall är för lågt i förhållande till östrogen.