En ny studie visar att autoimmun kost (AIP) kan ändra uttrycket av mer än 300 gener i tarmväggen och aktivera läkning, reparation och minskad inflammation.

Vi har tidigare gått igenom flera kliniska studier som visar att kostupplägget AIP (autoimmunt protokoll/autoimmun kost) kan bidra till läkning vid autoimmuna sjukdomar som MS, IBD och Hashimotos). Vad som fortfarande saknas är dock svaret på frågan hur? Varför sker läkning och symtomförbättring? Den studie vi nu ska berätta om har tittat närmare på geners uttryck när personer går över till AIP och den lägger ytterligare en pusselbit till vår förståelse av hur AIP och paleo kan häva kronisk sjukdom

Du kan även höra om denna studie i avsnitt 59 av podden Paleoteket.

Vad är gener?

Dina gener är i praktiken långa sekvenser av molekylära byggstenar, nukleotider, som vi brukar kalla DNA. Dessa sekvenser kodar för en genprodukt i form av RNA. Det är ritningen som kroppen utgår ifrån när den bygger sina proteiner. När proteinerna är klara utför de sedan alla processer, allt arbete och alla signaler i kroppen. Din kropp är i princip de proteiner som dina gener kodar för – och detta gäller från cellnivå till vävnader och organ. Alla delar i din kropp kodas i DNA, översätts till RNA och byggs sedan om till proteiner.  

Olika genuttryck kallas “epigenetik”

Dina gener kan inte ensamma förklara varför du får en sjukdom. Det beror på att dina gener kan uttryckas på olika sätt beroende på vad du äter, hur du lever och vad din kropp utsätts för under ditt liv.  

Epigenetik kallas det forskningsfält som behandlar hur dina gener uttrycks, det vill säga om en viss gen är aktiv eller inte. Detta genuttryck kan leda till bättre eller sämre hälsa. När vi använder kost och livsstil för att läka är det alltså epigenetiken vi arbetar med. Vi strävar efter att förbättra genuttrycket genom att anpassa kosten och livsstilen till generna. Generna passar nämligen bättre ihop med vissa mönster i kosten och livsstilen. Vi anser därför att det är viktigt att se på hälsa från ett evolutionsperspektiv. Den kost och livsstil som helt utgår ifrån detta perspektiv är paleo, men de flesta läkande eller antiinflammatoriska kostupplägg gör i praktiken anpassningar till vårt genetiska arv. 

Genuttryck vid inflammatorisk tarmsjukdom

Snart är det dags att komma till den aktuella forskningsstudien och dess resultat, men först är det bra att ha en grundförståelse om den sjukdom som studerades. Ulcerös kolit är en inflammatorisk tarmsjukdom som bland annat innebär betydande inflammation i tarmväggen. När det sker uttrycks gener som aktiverar nedbrytning, T-cellsaktivering och inflammation. Sjukdomen är mångfaktoriell vilket betyder att dysbios, genetisk känslighet och miljömässiga triggerfaktorer alla bidrar. Den kanske starkaste triggerfaktorn är kosten, men även tobak, infektioner och antibiotika kan påverka. 

De gener som nedreglerades efter 6 veckors AIP-kost var involverade i bland annat T-cells aktivering, inflammation, försvar, ökat blodflöde och immunaktivering. Medan de gener som uppregleras var involverade i läkning av tarmslemhinnan, syntes av proteiner, DNA-reparation och syntes av fettsyror.

Om studien:

Den aktuella studien är en fördjupning av en redan publicerad studie på Crohns och ulcerös colit. Ett antal deltagare i den studien fick nämligen prover tagna från sin tarmslemhinna och med dessa vävnadsprover kunde mätningar av genuttryck göras genom att kvantifiera det RNA som fanns i proverna. Kostinterventionen pågick i 6 veckor och under den tiden gick försökspersonernas symtom ner betydligt. Prover togs från fyra försökspersoner och mätningar av RNA gjordes.  

Aktivering av immunceller är en del av sjukdomsprocessen vid inflammatorisk tarmsjukdom. Därför är det särskilt intressant att de genförändringar som upptäcktes till stor del var kopplade till just inflammation. Förändringar av genuttrycket analyserades med en mjukvara som kunde fastställa  324 signifikanta förändringar: 167 nedregleringar och 157 uppregleringar. 

I tabellen kan vi se följande:

  • att de gener som nedreglerades kunde orsaka T-cells aktivering, inflammation, försvar, ökat blodflöde och immunaktivering. 
  • att de gener som uppregleras var involverade i aktivering av reglerande T-celler, läkning, proteinsyntes, DNA-reparation och syntes av fettsyror. 

Tarmväggens celler svarade alltså på kostförändringen med att T-cells aktiveringen minskade. Att T-celler nedreglerades betyder att det skedde en mindre aktivering av immunförsvaret och att reglerande T-celler aktiverades betyder att immunförsvarets tolerans och kontroll ökade. 

Denna förändring skulle kunna förklara de resultat man samtidigt såg i form av minskade symtom hos de personer som deltog i studien. Studien visar alltså hur epigenitik fungerar i praktiken och ger oss ytterligare belägg att hävda att gener inte kan förutspå sjukdom.