Den största och viktigaste gruppen antiinflammatoriska läkemedel kallas NSAID (non steroid anti inflammatory drugs). De är effektiva mot smärta och värk men har samtidigt en effekt på tarmväggen som motverkar läkningsprocessen och ökar genomsläppligheten i tarmen (sk läckande tarm). Denna grupp läkemedel är en av de vanligaste inom sjukvården och för personer med kronisk smärta är de definitivt inte något nytt. I gruppen ingår kändisar som ipren, treo, bamyl, naproxen, pronaxen, aspirin med flera. Gemensamt för dem är att de orsakar skada på tarmväggen och ökar risken för magsår. Bara en en enda dos NSAID-preparat kan öka genomsläppligheten i tarmen även hos fullt friska personer. Detta är anledningen till att NSAID-preparat utesluts ur det Autoimmuna protokollet (AIP, autoimmun paleo), som bland annat beskrivs i ”Autoimmun kokbok: läkande paleokost”.  

Hur påverkar NSAID-preparat kroppen?

NSAID-preparat verkar genom att de hämmar ett enzym som heter cyklooxygenas eller “COX”. När detta hämmas så minskar produktionen av inflammationsskapande signalämnen (eikosanoider) vilket gör att inflammation dämpas och smärtsignaler minskar. Men förutom att de hämma bildning av inflammationssignaler så förstör också NSAID-preparaten viktiga strukturer i cellen, nämligen cellens egen energifabrik (mitokondrierna). När detta sker så kan de drabbade enterycyterna i vissa fall begå begå självmord (apoptos) och i andra fall förlora kontrollen över kopplingarna sinsemellan (tight junctions). Det är just dessa kopplingar som gör att vi över huvud taget har en intakt tarmvägg. När de skadas så uppstår läckande tarm och helt enkelt lokala skador på tarmväggen. Denna skada orsakar samtliga NSAID-preparat.

Att sluta med NSAID-preparat

Trots att NSAID-preparat har allvarliga biverkningar som kanske omöjliggör fullständig läkning vid autoimmun sjukdom så är de inte alltid möjliga att bara sluta med. De som påstår det har troligtvis inte själva upplevt hur handlingsförlamande smärta kan vara. Jag levde själv med NSAID-preparat i över tio år och vet att det ibland är nödvändigt att ta läkemedel av den här typen eftersom smärtan i sig kan vara outhärdlig och skadlig. Och även om en NSAID-preparat visat sig orsaka ökad genomsläpplighet i tarmen (sk. läckande tarm) så kan den stress som uppstår från svår smärta också ha den effekten. När vi upplever stark smärta så frisätts en rad hormoner där just kortisol är ett av de viktigaste. Kortisol trycker ner immunförsvaret och startar nedbrytande processer i kroppen. En kronisk stress som kan uppstå vid kronisk smärta kan få kortison att ligga kvar på höga nivåer, vilket blir skadligt med tiden. 

 Nedtrappning i dialog med läkaren

Eftersom en kronisk smärta bidrar till kronisk stress i kroppen så är det, om man länge har varit beroende av smärtstillande läkemedel, bra att i ett övergångsskede arbeta parallellt med kost- och livsstilsförändringar samtidigt som man i dialog med sin läkare undersöker möjligheten att minska dosen av läkemedel. Detta gör man i sånt fall först när behovet minskar. Det är alltså viktigt att man inte förändrar intag av läkemedel som rekommenderats av läkare, utan att först höra med sin läkare. Har du dock börjat med NSAID-preparat på eget bevåg kan du också prova att sluta på eget initiativ. Ofta görs dock en nedtrappningen under lång tid och inleds först efter att man har upplevt ett minskat behov av smärtstillande läkemedel, ofta tack vare kost- och livsstilsförändringar.

 

Naturlig smärtlindring

Det är också många personer som av ren slentrian tar en tablett när de då och då får ont någonstans. Detta bör man sluta med, fundera över vad som är grundorsaken till smärtan och om man behöver smärtlindring istället prova naturliga alternativ. Exempelvis så fungerar fiskolja smärtlindrande. Det finns också många andra alternativ som vi berättar om i avsnitt 18 av Paleotekets podcast. 

 

Källor:

Matsui, Hirofumi, et al. ”The pathophysiology of non-steroidal anti-inflammatory drug (NSAID)-induced mucosal injuries in stomach and small intestine.” Journal of clinical biochemistry and nutrition 48.2 (2011): 107-111.

Graham, David Y., et al. ”Visible small-intestinal mucosal injury in chronic NSAID users.” Clinical Gastroenterology and Hepatology 3.1 (2005): 55-59.

Sigthorsson, G., et al. ”Intestinal permeability and inflammation in patients on NSAIDs.” Gut 43.4 (1998): 506-511.

Bjarnason, Ingvar, and Ken Takeuchi. ”Intestinal permeability in the pathogenesis of NSAID-induced enteropathy.” Journal of gastroenterology 44 (2009): 23-29.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *